Dezdemona

I know what I've done, cause I know what I've seen

2012-01-28T00:08:00.000+02:00

Klockan är inte ens halv 12 en fredag kväll och jag typ svimmar av trötthet, så orutinerat. Har skrikgäspat sen jag steg upp och gick på jobb i morse lite innan 7, med betong på lite innan. En snabb liten frukostpaus hanns med innan jag trotsade den bistra iskylan som för tillfället belägrat staden och gick på jobb igen för att återvända hem vid 19. Gillar lunchrusnings-passen, känner mig som en superrobot som kan klara allt och bara hyvlar ut den ena delikata sushiboxen efter den andra (inte jag som är kock märkväl, därför är det fritt fram att skryta, jättegod sushi jajjamen!).

Tyvärr blev det zombie-mode-alert i samma sekund som jag steg innanför dörren hemma och soffan lockade något oerhört kan jag säga. Men med tanke på att det är cirkus 48 timmar kvar tills hela stället behöver vara tömt var det inte läge för någon nap, speciellt inte med tanke på att mina naps brukar pågå i sisådär 13+ timmar.

Nu har vi i alla fall jobbat och slitit som duktiga troll och det känns inte längre som en fysisk omöjlighet att få det hela gjort i tid. Vilket innebär att jag har tid att bjuda er på några charmerande bilder, rykande färska illustrerar de på ett målande vis hur trött jag är. Notera särskilt den skelande blicken när jag försöker förstå vad Smith pratar om. Ögonen ba *gå i kors*. (Kan tänka mig att ni liksom inte granskar bilder av mig lika noga som undertecknad så jag passar på att upplysa er om sånt ni inte bryr er om eller märker egentligen. Bra.)

NU SÄNGEN! Godnatt med er, hoppas ni har något lite mer äventyrligt för er än jag en kväll som denna.

Q: Mumford & Sons

Världens mest värda lillasyster....

2012-01-27T20:39:00.000+02:00

....är jag.

Packar lådor / att bo ihop

2012-01-26T23:55:00.002+02:00

Äntligen har vi fått lite flow i vårt flyttstädande! Veckans tilltänkta spänningsmoment, när vi skulle köpslå om vem som skulle få vilka grejer likt egyptier på en marknad, blev lite av ett antiklimax då vi unisont sa vem som skulle få vad och alla inblandade pep förtjust över sina tilldelade saker. Det hela tog ungefär 43 sekunder och jag fick inte ens chansen att ta till fula knep för att få som jag ville. Förargligt. (eller?)

Något som däremot ska bli spännande på ett helt annat sätt är det här med hur (och vart??) vi ska köra alla saker. Det är inte som att jag får plats med mycket grejer i mina resväskor (ska åka tåg till min nya hemstad) och faktiskt så ser jag inte alls fram emot att portionera ut möbler med släp i den här halkan. Det var avancerat nog i somras. Jag fastnar alltid i olika snödrivor och det är traumatiskt så det räcker redan innan man har ett åbäke till släpvagn som hänger efter bilen likt en alkoholpåverkad snubbe på krogen.

Flytt-dilemma 1: VILKA KLÄDER SKA JAG TA MED MIG?????? Är inte precis modelejonet nummer ett (hälften av det jag äger kommer från Emmaus och resterande har jag ärvt av min mormor, typ), men jag vill ju ha favoritgrejerna med mig åtminstone.
Flytt-dilemma 2: Hur ska jag klara mig utan alla mina vackra och allmänt fantastiska vänner? va? VA? Kan man ta med dem?
Flytt-dilemma 3: Alla som inte platsar in under kategorin vänner men som jag ändå gillar, typ min familj och gärna mina kollegor. Kan man ta med dem också kanske jatack?

Och medan vi ändå håller på och spårar ur, det är rätt många som bara ÄR DET INTE JOBBIGT ATT BO IHOP ÄR NI INTE ARGA PÅ VARANDRA OCH ÄR DET INTE HEMSKT OCH DÅLIG STÄMNING JÄMT?!?!??!?!?!?!? Svaret på den frågan är: nej det är inte jobbigt, det är roligt! Vi har sjukt kul ihop nästan jämt även om vi inte är kära längre och vi har varit typ bäztisar sen vi var typ.... pyttesmå...sjutton, i början av Lusse i alla fall? Då är man pytteliten. (för själv fyller jag snart 20 så jag är ju praktiskt taget Dalai Lama vid det här taget, har uppnått Nirvana och kan allt om livet, inte.) På den tiden sov vi dock ihop i syfte att älta våra respektive span som inte betedde sig som vi ville och härja om att världen var korrupt, *svår nostalgitripp*. I alla fall, ingen fara på vårt tak. Så att säga.

Göteborg / höftar till det lite bara

2012-01-26T09:31:00.001+02:00

Om en vecka ganska prick lämnar jag min kära lilla hem-ö för Göteborg. Jag är så exalterad att jag typ kissar ner mig (lite som min systers hund gjorde varje gång den träffade min mamma). Har inte en aning om vad jag ska göra där egentligen. Vad jag vill antar jag, sjukt spännande. Har inte varit arbetslös (eller "mellan två arbeten" som min kära samhällalärare hade kallat det) sen jag var 15 så det ska ju bli intresssant om något. Jaggillarjuattjobbanublirjagnervös. Undrar om det går att få jobb i Göteborg?? Alla säger att det är assvårt att få jobb i Sverige men nåt ska man väl hitta på, annars får jag väl komma hem och livnära mig på min mamma *parasit*. Nej jag lovar att jag inte ska göra så, ska sätta mig i min chefs famn och gråta som vanligt istället. Eller så hoppar vi över den biten. Lite svårt att säga.

Jamen alltså. Valmöjligheterna lamslår mig, vad ska jag GÖRA?! Mina surt förvärvade slantar torde räcka ungefär till sommaren. *Krösus Sork* Men det är ju bara i teorin, i praktiken kommer jag typ få för mig att köpa en ovanlig samling småstenar av en häxdoktor och sen vara utblottad efter två veckor.

Min plan är att stanna där till sommaren, sen komma hem och jobba och sen hitta mig en egen lägenhet där. Kanske gå i skola? Har hört att man bör göra sånt. Som det är nu ska jag hyra in mig i en kompis gästhus, där brukar jag husera på somrarna i vanliga fall så jag börjar känna mig rutinerad på den fronten.

Såhär ser det i alla fall ut där jag ska bo, den första bilden har jag tagit och den andra är Angelicas. Hon och hennes man grävde den där dammen för hand här om året, galningar.

Om nån läser det här och bor i Göteborg (EEELIN!) så får ni jättejättegärna visa mig ert favoritcafé eller bara något annat ni gillar. Jag känner typ ingen och jag vill ha kompizzar. Sötasötasnälla? Fritt fram att maila mig på frida(.)gronholm(at)hotmail.com

Men ÅH vad kul det här ska bli! Hoppas jag?? Det känns så i alla fall.

mat / brist på detsamma

2012-01-25T12:58:00.000+02:00

Det här med att vi snart flyttar börjar få vissa konsekvenser när det kommer till mitt näringsintag. I vanliga fall gjorde vi (läs: jag) upp seriösa handlingslistor med vettiga middagar för alla veckans dagar som vi sedan tillagade i samförstånd till ljuva toner av klassisk musik. (nåja). Men nu, nu orkar man ju inte. "ÄÄÄÄH VI FLYTTAR SNART" säger vi enhälligt till varandra varje dag och så sitter vi hemma och gnagar i oss vad som finns i skåpen.

Så i måndags åt jag en burk konserverade kikärtor till lunch (luktade kattmat för övrigt), det tyckte dock min bror var så fasansfullt att han dök upp med en specialsmörgås och därmed överlevde jag även den dagen. Idag har jag bytt upp mig en smula smakmässigt, digistivekex och coca cola fick det bli.

Men kaffet är slut. Ångesten. Sorgen. Våndan.

Det allvarliga problemet torde dock lösa sig framemot kvällen, för idag fyller Smith 20 så vi ska baka en tårta (och då måste man faktiskt handla). Det är ju både gott och nyttigt! Eller hur det nu var.

Äger numera oresonliga mängder ylleplagg eftersom min mamma är rädd att jag ska frysa ihjäl och därför stickar så stickorna glöder. I morse när jag steg upp var det 14 grader i vardagsrummet.

Smiths bild som vanligt och ja jag vet att jag hemskt svullna ögon när jag vaknar. Min bror missar inte ett tillfälle att upplysa mig om saken.

My eyes are fuzzy and I know I'm making trouble

2012-01-24T20:13:00.003+02:00

Upplever återigen svåra tillitsproblem gentemot min bil, jag gillar den mycket men det är ohållbart att den bara startar när den själv vill det. Tyckte t.ex. det var kul i somras när den vägrade gå igång efter att jag jobbat från 9 på morgonen till 1 på natten och äntligen skulle få åka hem. Då fick jag vackert promenera istället, och när jag kom tillbaka dagen efter hade någon spytt på den. Vilket jag själv var lite sugen på kvällen innan. Hur som helst, i lördags när den vägrade komma med hem från jobbet så lämnade jag helt sonika kvar den i snön och gjorde som jag alltid gör: gick till min pappa och sa "hjääääälp". Så nu har jag slirat runt utom kontroll med hans bil ett par dagar, sjukt krånglig att köra om ni frågar mig!

Det jag egentligen hade tänkt säga var dock att det går sisådär med ihopplockandet av lägenheten. Vi hade tänkt börja förra veckan men då satt vi mest i soffan med tindrande ögon, drickandes tusen koppar kaffe medan vi var sjukt nostalgiska över vårt, ändå relativt korta, förhållande. Åh vad roligt det var!

MEN IDAG ÄR DET DAGS. Kanske.

Om inte annat är jag sur på skolorna jag sökt till eftersom de är såååååå långsamma med att titta på betygen att kurserna jag hade tänkt gå typ börjat redan. Jaja, jag kan ju alltid hitta på något annat. Sommarjobb har jag sökt också, och fått, verkar det som.

Såhär varmt var det i oktober för övrigt, det kan man ju sakna en smula nu, även om jag gillar snö. Ååå jag hoppas jag hittar en lägenhet med balkong, som jag har råd med, i Göteborg helst då. JÄTTETROLIGT.

ph: Smith Q: The Majority Says

Ugglor åt alla!

2012-01-22T23:42:00.000+02:00

Helgens genomgående tema har varit avskedsmiddagar. I fredags fick jag följande meddelande av Anna, som jag jobbar med (och känner sedan länge bör kanske tilläggas):

Ikväll klockan 19.15 PÅ SEKUNDEN ska du vara klar att bli upp-plockad utanför din sketna lilla tvåa i ghettot. För att inte se allt för maläten ut och för guds skull ta på dig deodorant! Vi ses ikväll din stinkande slyna!

Den kvinnan vet då hur man får en inbjudning att inte se alltför formell ut. Det visade sig snart att det var en dinosmiddag de planerat och jag fånlog lyckligt under hela tillställningen. ÅÅ JAG KOMMER SAKNA MITT JOBB.

Lördagen vigdes åt finmiddag hos Madde (se foton ovan), hon hade som vanligt tagit i så hon nästan sprack och därmed tillagat en middag som fick mitt hår att krullas av förtjusning. Till efterrätt blev det ordvits-tårta och gladiatorerna. KOMMER SAKNA MINA VÄNNER OCKSÅ!!! Caps till alla i rättvisans namn.

ph: 1: madde 2&3: undertecknad

according to my webcam / 19012012

2012-01-19T21:56:00.000+02:00

The only people for me are the mad ones, the ones who are mad to live, mad to talk, mad to be saved, desirous of everything at the same time, the ones who never yawn or say a commonplace thing, but burn, burn, burn, like fabulous yellow roman candles exploding like spiders across the stars 

- Jack Kerouac

Tumblr tumblr tumblr tumblr tumblr tumblr

2012-01-17T21:49:00.000+02:00

Förutom alla andra internet-tidsfördriv jag ägnar mig åt (vilket är en del, minst sagt) har jag nu skaffat en Tumblr. Vilket är någon form av märklig blogg-plattform där man nästan bara postar andras bilder och länkar till den verkliga fotografen samtidigt.

Jag är inte säker på att jag fattat hela grejen än men jag fixar på ändå. Om jag tolkar amerikanerna rätt (de verkar älska tumblr) så är det en "hemlig" sida som under inga omständigheter får nämnas för omvärlden. Men jag är ju praktiskt taget utlänning och vägrar därmed förstå deras seder och bruk. Så därför:
kolla min tumblr! klickklickklick!

I heard you like the wild ones

2012-01-16T19:36:00.000+02:00

- Sia

Alltså vad jag kommer sakna mina kunder! De är så roliga! Idag gick en in en italiensk herre förbi utanför, när han såg mig pekade han glatt och kom in genom dörren med hälsningsfrasen "AH! Det här du jobba! Jag såg dig på gatan förut idag och du var så glad, inte alls som alla andra här!". Sånt gör mig glad om inte annat.

Egentligen hade vi tänkt börja packa ihop lägenheten idag, och förhandsrösta i presidentvalet. Men det fanns så mycket oviktigt att göra så vi kom alldeles av oss gällande de goda föresatserna. Oviktiga saker är tex att begeistrat sitta i sovrummet och ropa DET ÄR FANTASTISKT FOTOLJUS HÄR INNE KOM OCH PROVA för att sen ägna sig åt att ta egopics som en äkta fjortonåring. Se ovan. Lite krångligt när ens objektiv är så närgånget att man inte kommer längre bort än såhär kan tyckas. Men ändock roligt.

Annat som har känts väldigt relevant är att äta en bufféfrukost och laga kyckling med potatisgratäng. Inte samtidigt bör kanske tilläggas.

Blablabla vad spännande, kände för att väga upp lite efter gårdagens tegelstensinlägg.

Men fast igen av oss egentligen vill så vet vi att det är rätt

2012-01-15T17:28:00.000+02:00

Det är svår att skriva om något som jag inte vet hur man ska förklara. Som hur vi låg vakna halva
nätterna i hans sunkiga lilla lägenhet med heltäckningsmatta och enades om att vi aldrig aldrig
skulle bli tillsammans. Att vi var för viktiga för att riskera att förstöra något. Hur vi inte bara sa
det till varandra utan också till alla som hävdade att vi var kära. Jag tror jag sa nej tusen gånger
när folk frågade om vi skulle bli något mer än vad vi var. Jag tjatade på honom om att han skulle
vara med andra än mig och han bara skakade på huvudet åt min envishet.

Men sen en dag gick det inte längre och trots att vi inte ville ha något förhållande så kunde vi inte
vara utan varandra. Jag fortsatte hävda att vi i alla fall inte bodde ihop trots att jag åkte hem
ungefär en gång i veckan och trots att vi varje dag stod vid hans pyttelilla spis, läsandes på
halvfabrikatförpackningar i ett tappert försök att förstå hur man lagar mat och kokar pasta.

När jag fick tag i en lägenhet i stan flyttade han in med mig eftersom vi ändå inte skulle vara på
olika ställen och det kändes onödigt att sitta och betala dubbel hyra för en lägenhet ingen
använde. Folk ifrågasatte hur vi skulle kunna bo ihop utan att bli galna men vi bara ryckte på
axlarna, för oss hade det varit konstigare att bo skilda åt bara för att det var så man borde göra.

Våren och sommaren gick, vi var med varandra ungefär jämt och jag har nog aldrig haft så roligt
i hela mitt liv förut. Diskussionerna om att vi inte kunde vara tillsammans hade sedan länge bytts
ut mot att vi inte skulle kunna vara tillsammans och ifrån varandra, att vi aldrig skulle utsätta
varandra för ett distansförhållande. Alla klarar inte av det, man måste kunna tänka på ett annat
sätt än vi gör för att få det att fungera. Rörande överens som alltid.

Hösten försvann och vintern gick med en obehaglig försmak av domedag, och vi båda visste att
vi snart skulle åka ifrån varandra. Även om jag valde att blunda för det, jag ville inte veta av
något slut på vår idylliska lilla saga. Ville inte. Så tillslut fick han ordna det, han fick hålla mig
och förklara att det går inte vi kan inte göra såhär mot varandra vi måste sluta nu innan vi förstör
något. Innan vi förstör allt och förstör oss och varandra. Och det var det värsta som har hänt mig,
det värsta som hänt någon av oss.

Men fast igen av oss egentligen vill så vet vi att det är rätt. Att vi faktiskt måste göra det här. För
vi kan inte göra varandra olyckliga tillsammans när vi aldrig gjort det förut. Vi har varit bästa
vänner så länge, sen långt långt innan någon av oss ens tänkte tanken på att bli något annat. Och
det kan vi inte bara sluta vara hur som helst, det går inte och det vore fel på fler sätt än jag kan
räkna upp. Jag önskar såklart att det räckte med att vi älskade varandra mest i världen, och att vi
skulle kunna vara tillsammans i evigheter bara därför. Men om man är den andras viktigaste
person måste man nog också kunna göra såhär, skydda varandra från att förstöra oss.

Så vad händer nu då? Vi har sagt upp lägenheten och jag har sagt upp mig från mina underbara
jobb. Han ska göra allt det vi pratat om att han ska göra, och jag det jag vill göra. Så, den 3:e
februari flyttar jag till Göteborg. Jag ska fota, söka jobb, träffa mina papegojor igen, utforska min
favoritstad ordentligt och läsa lite högskolekurser på skoj, lära känna nya människor och gå på
långa promenader. Sen får vi se vad som händer, jag vet inte, man vet egentligen aldrig.

Oavsett så ångrar jag inget, det må kännas fruktansvärt nu, men det blir bättre, och en del av mig
är glad för att han var stark nog att göra det här för oss. För jag hade inte kunnat, även om det var
bestämt sen länge att det skulle bli såhär. Är man bästa vänner så tar inte saker och ting slut bara
för att allt förändras, det kanske blir bättre, jag måste tro det. Vi har trots allt klarat oss igenom
konstigare saker än det här.

Så, nu vet ni ungefär hur det ligger till. Även om jag omöjligt kan få fram alla tusen viktiga
detaljer i en sån här text. Men vi har i alla fall varandra fortfarande, även om det inte är som ett
par.

det är svårt att vinna när ingen känner till reglerna

2012-01-15T12:48:00.001+02:00

Det händer så mycket saker nu att jag verkligen inte vet vad jag ska skriva. För att jag ska kunna berätta en sak måste jag också berätta allt det andra eftersom allt är ihopflätat. Jag ska försöka göra det senare idag, fast jag kan inte lova något för det är det absolut mest omvälvande jag varit med om hittills. Så för tillfället nöjer jag mig med att snällt dricka morgonkaffet som Smith satt i min hand samtidigt som jag försöker att inte fundera sönder allting. Fast om jag får säga det själv är jag jättebra på att fundera, på gott och ont. För tillfället mest ont. Kanskee?

imgsc: asofterworld

"En bra sak är i alla fall att du är snygg när du gråter också"

2012-01-10T23:40:00.002+02:00

Växlar mellan att längta ihjäl mig efter att månaden ska ta slut så saker kan börja hända och känslan av att jag vill att tiden ska gå så långsamt som möjligt. Helst bakåt. Vill tidvis stänga in mig i en trevlig liten bubbla av neeej-saker-och-ting-var-så-behagliga-kunde-de-inte-bara-fortsätta-vara-det-i-lugn-och-ro, men jag längtar ändå till februari! Bäst av allt är i alla fall att jag mår bra stora delar av tiden. Dessutom gillar jag hur alla, mina föräldrar, syskon, vänner, Smith, vänners föräldrar (haha!) och chefer bara bestämmer sig för att hjälpa till med ungefär allt de kan tänkas komma på. Blir så glad av sånt! *hippiekärlek till hela världen, mmmm*

imgsc: imgfave

Vilken muntergök man kan vara

2012-01-09T23:36:00.000+02:00

Saker och ting har, milt sagt, varit alldeles hejdlöst avskyvärda till och från de senaste dagarna. Men nu har sjukt många saker hänt på en gång och det mesta verkar ordna sig. Vilket jag gillar massor, mjaaamjamja! Det ska nog gå finfint det här.

Dessutom träffade jag Esther, 2 år, idag och hon hade precis klippt sig vilket hon var hejdlöst nöjd med. Tycker det är så kul att se begeistrade småbarn som nöjt klappar sig själv på huvudet och påpekar att det är något på gång med håret. Så får jag också lust att göra ibland.

Mood of today

2012-01-08T19:08:00.002+02:00

sc: here

John Dillinger

2012-01-07T17:30:00.001+02:00

via: whi

En lista såhär lördagen till ära

2012-01-07T10:30:00.000+02:00

En lista där jag stulit frågorna från Elsa Billgren och Sandra Beijer

Jag längtar efter:
Alla mina vänner som är i andra länder och som jag aldrig riktigt vet när jag får träffa. Men jag är glad att de vågar härja omkring och att de är glada. Det är viktigast, även om jag önskar att de var här med mig.

Jag ledsen över:
Att saker inte blir som man tänkt sig. Sen hatar jag också den där reklamen som går nu, om ensamma gamla. Kan typ inte titta på den utan att bli lipis.

Jag äter helst:
De där pastelliga godisarna med mintsmak. Annars frukt eller kryptoniter, eller B&J-glass!

Jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning:
För en vecka sen hade svaret varit Londonresan, men nu är den gjord och jag har inget nytt farligt inbokat på ett tag. Det skulle väl vara att börja studera då, men jag vet inte när det blir så det räknas nog inte.

Det finaste jag vet är:
Gamla trähus, analoga bilder, vilda trädgårdar, människor jag tycker om, min katt och kycklingar.

Jag läser:

Läste precis klart ännu en blodig deckare och kände för att varva det med något lugnare, så nu är det Middlesex.

Jag är galet stressad över:
Alltså, jag går inte i skola och har därmed inga deadlines. Har inte varit stressad sen studentproven i våras typ.

Jag lyssnar helst på:

Mina vänner när de sjunger, jag önskar att de gjorde det lite oftare bara, har så osedvanligt många musikaliska homies. Annars tycker jag om att höra Smith andas precis innan jag somnar. Frågar ni min spotify så säger den dock Lykke Li, Amanda Fondell och Mumford & Sons.

Jag drömmer om:
När jag blir en tant tänker jag bo i ett trähus med en katt och mina hönor. I övrigt drömmer jag också om den dagen jag bor på ett sånt vis att jag kan ta hem mina alldeles fantastiskt krävande papegojor igen.

Jag blir nostalgisk av:
Allt som har med Lusse att göra. Ah ljuva tid.

Vad är den äckligaste mat du vet?
Jag äter det mesta, men har fantastiskt svårt för rotmos och ärtsoppa. Är inte heller särskilt förtjust i bläckfisk.

Nämn fem grejer du är nöjd med som du gjort i jobbet (hela livet)
Att jag tog studenten och det med ganska bra betyg, att jag vågade komma och provsända radio fast jag var vansinnigt nervös. Att jag faktiskt växt och känner att jag kan ta ansvar för saker på riktigt sen jag började jobba och att jag är bra på det jag gör. Att jag slutade på ett jobb jag hatade fast det var fantastiskt bra betalt för en femtonåring och att jag fick en helsida i lokaltidningen för en av mina artiklar en gång. Dessutom är jag stolt över att ha varit med och startat upp en av Skandinaviens största faktasidor om undulater.

Vad ångrar du i livet (om något)?
Att jag inte varit snällare mot folk jag inte tyckt om.

Vad är det sjukaste rykte du hört om dig själv?
Hah, det finns två rykten jag verkligen får rysningar varje gång jag tänker på. Tror jag dödat dem vid det här laget men jag har ändå ingen lust att skriva ut dem rakt upp och ner. Det ena blev en karonkaparodi och det andra handlade om min eventuella oförmåga att hålla mig borta från någon som inte var min. Fasa.

Vilket är ditt dyraste klädesplagg?
Har fått för mig att jag verkligen. behöver. den. här. jättedyra. tröjan:

Men 127€ för en vanlig tröja är aldrig i livet något jag tänker finna rimligt. Annars är det nog min karonkaklänning eller mina kängor.

Har du någon oanad talang?
Jag kan nästan pinsamt mycket om papegojor och rätt mycket om höns. Det är inte särskilt okänt för dem som följer mig på internet, men däremot pratar jag sällan om det i verkligheten. Annars är jag nog inte särskilt hemlig med mina eventuella talanger.

Vad gjorde du i helgen?

Firade nyår i London och tittade i affärer i samma stad, mycket häftigt tyckte jag själv.

Vad är dina fem viktigaste 2dos den här veckan?

Hohoho jag lever världens lugnaste liv för tillfället. Men jag har tänkt börja med ett fotoprojekt så jag vill verkligen göra något bra av det den här veckan, sen har jag också lite grejer att fixa inför sändningen i morgon. Annars ska jag väl typ....... städa? Oj vad stressigt. Nä.

Bästa skönhetsknep?
Att tvätta håret, känner mig fantastiskt mycket snyggare då.

Vilken klädstil tycker du är hetast på män?
Inga kläder. hehehhehehehhehehehehe. Annars bomberjacka.

Och fulast?
Fantastiskt urringade linnen, för tighta kläder i allmänhet (framförallt byxor) och uppenbart fixat hår.

Vem saknar du?
Frans, Alva och Joakim. VARFÖR ÄR NI SÅ LÅNGT BORTA?!

Om du fick en enda önskan uppfylld vad skulle du önska?
Att jag hittar en fantastiskt utbildning i en fin stad där jag också bara råkar snubbla över den perfekta lägenheten.

Vilka tre personer inspirerar dig mest?
Nirrimi Firebrace/Hakanson, Annie Leibovitz och min chef Eva.

Bästa filmen nånsin?
Public Enemies

Bästa boken nånsin?
Harry Potter, alla böcker men kanske framförallt den sista.

Vad önskar du att du var bättre på?
Att fotografera och skriva.

Är du religiös?
Verkligen inte.

Vad är din största rädsla?
Att allt skiter på sig. Min familj dör, jag och Smith börjar hata varandra, jag får sparken och att alla mina vänner plötsligt börjar hata mig. Jamen fyfan vilken hemsk fråga, nu får jag ju ångest här.

Vad är det elakaste någon sagt till dig?
Att jag aldrig kommer lyckas med något med min attityd. Mina lågstadielärare tyckte uppenbarligen att jag var ganska jobbig.

Om du fick köpa vilken bil som helst – vilken?
Vad som helst som inte drar 2 liter bensin per kilometer, jag må älska min volvo men den äter upp allt mitt kapital.

De tre finaste sms du fått i år?
Alltså, sånt passar sig ju inte att skriva om. Men det är MK, Madde och Smith som levererat dem i alla fall.

click on image for source

2011: Juli - September

2012-01-06T16:31:00.000+02:00

Här kommer den tredje av fyra års-inlägg, denna handlar logiskt nog om månaderna Juli, Augusti och September. Försökte sansa mig lite med mängden bilder den här gången eftersom det blev nästan smärtsamt många sist. Här hittar du Januari - Mars och April - Juni.

Juli:
Den 1.6 vaknade jag och Smith för första gången i vår nya lägenhet. Det här var alltså dagen då jag officiellt flyttade hemifrån och officiellt ihop med Smith. Vi hade knappt sagt det till någon men i slutändan förvånade det ungefär ingen. Såhär avnjöt vi vår första middag:

Jag fick för mig att om man har en balkong så måste man med våld ha blommor på den också, planterade mycket nöjt alla plantor som fanns på den och sådde frön överallt. Dessutom hade Madde och MK köpt utemöbler i inflyttningspresent så vi hade kalas.

Juli är en bra krogmånad, man kan ha huuur lite kläder på sig som helst utan att frysa! (skojar bara, gillar inte att vara naken i offentligheten, men det är skönt att kunna gå hem mitt i natten när det är ljust och varmt)

Vi åkte på en liten familjeutflykt till IKEA och handlade allt möjligt man behöver när man flyttat hemifrån

Medan vissa fick i uppdrag att skruva ihop möbler ägnade sig andra åt att skumma mjölk och fota kaffe.

Åkte på Island in the sun-festival, till Jurmo. Det ösregnade varannan halvtimme och var sol fem minuter i taget. Ganska lerigt och blött med andra ord, men trevligt ändå.

I Juli var det också Rockoff, och jag tyckte det var en bra idé att ta mig an ett tredje jobb och jobbade därför kvällar/nätter som ölhällare. Det var rätt kul! Fast ingen slog Julanda som jobbade 20 timmar per dygn i två veckor. Herregud säger jag.

Det var lummigt värre utanför sovrumsfönstret, fint. En kväll åkte vi på utflykt till Färjsundsbron ett helt gäng för att hoppa ner i vattnet från tio meters höjd. Jag lät såklart bli och ville svimma lite varje gång jag tittade ner genom sprickorna i betongen och såg hur högt upp vi var. Därmed var juli slut, en fin månad som jag minns det.

Augusti:
Fick äran att fota MKs studentbilder, det var en fröjd.

En dag hann jag även iväg till stugan, underbara ställe säger jag. Förutom att doppa tårna och ha vinkväll med två av syskonen så slaktade jag och pappa ungtupparna. Ah, familjenöjen.

Lucas ställde till med en hejdundrande Lucasfestival hemma hos sig. Det uppskattades mycket av undertecknad, som passade på att klistra fast tatueringar på och ta gruppfoton med folk som somnat.

Fotade Madde och hennes fluffiga hår, dessutom fotade jag för pengar för första gången någonsin den här månaden.

Mina chefer ställde till med en alldeles strålande personalfest, den inleddes med vattenlekar och avslutades på krogen. Jag körde (och åkte) dessutom vattenskoter för första gången någonsin, det var nog det roligaste jag gjort som innefattar en motor.

Min syster hade inrett sin ladugård klart och bjöd på grillmiddag i densamma. Även om de här bilderna är tagna inuti huset...

Bodde granne med en rolig katt, samma katt som en gång hoppade in genom vårt sovrumsfönster.

Hälsade på hönsen litegrann, det är kul för de blir alltid så glada när man dyker upp. Typ som hundar fast mer underhållande. I augusti tvingades jag också säga hejdå till alltför många av mina bästa vänner, vissa åkte iväg och studerade medan andra reste långväga, till Australien eller Indien tex.

September:

Månaden inleddes med finfint besök och umgänge på balkongen, det var fortfarande så varmt ute att det passade sig.

Jobbade, även den här månaden faktiskt, tänka sig. Så förvånande. Nä.

Amanda kom hem från sin studieort och vi hängde i mitt kök tillsammans med tex Madde, blir så glad. Samma kväll somnade jag tyvärr i soffan och vaknade inte förrän klockan 2 när de andra redan gått iväg mot nya äventyr. Jag är en SÅ BRA värd.

Åkte på skördemarknad och träffade bland andra Esther!

Min mamma dök titt som tätt upp med påsar fyllda av mat. Det uppskattades väldigt. Dessutom började det närma sig lagtingsval varpå alla med rösträtt fick valsedlar hemskickade, tyvärr hade de "råkat missa" det faktum att jag var röstberättigad så jag fick ägna mig åt lite obefogat blankettifyllande innan allt ordnade upp sig igen. Fantastiskt smidigt.

Lite undersökande av second-hand-affärer ledde till att vi hittade ett gammalt objektiv som gick att skruva fast på pojkvännens kamera. Vi provfotade förtjust på balkongen.

Min mamma fyllde år och ställde till med kalas. Här är Esther som drack pyttesmå slurkar med kaffe ur en minimal kopp.

Klappade lite på hönsen som precis hade blivit anfallna av en sparvhök då de tog sig en liten promenad i trädgården. Mycket traumatiskt, men alla överlevde mirakulöst även om Etty fick tån avbiten.

Det här är ju inte världens mest spännande information, men äntligen började matlagningen gå någorlunda smärtfritt och vi kunde äta andra middagar än pasta med tomatsås. I övrigt var detta en mycket odramatisk månad, väldigt skönt med tanke på årets inledning.

I'll be waiting up, counting the stars

2012-01-05T02:30:00.002+02:00

+ Dinosmiddag med den bästa person jag vet
+ Att äntligen få gräva ner sig under en filt tillsammans med Solle igen, ack varför har Västerås tagit henne från oss?
+ Äger nu en tröja med fåglar på, åh saknar mina fåglar. *Tjattjat*
+ Att vara tillbaka på båda mina jobb igen, skönt med rutiner

- susade in via sjukhuset för att lämna lite blod som vanligt, ut ur maskinen kommer FEMTON KLISTERLAPPAR?!?!??!! Jag brukar lämna två små rör, inte tre liter blod.
- klockan är halv 3 och jag läser bloggar istället för att sova. Ska ju stiga upp snart!!!!

phsc: 1, 2, 3 & 4

Londonrapport/2012 inleddes i England

2012-01-03T22:09:00.001+02:00

Återvände från London igår och det var, som alltid, helt underbart att kliva av färjan. Det är så skönt att komma hem att det nästan är klichéartat. Jaja, jag är töntig. Hur som helst:

London var, föga förvånande, en otroligt häftig upplevelse för någon som bor på en ö med knappt 30 000 andra människor. Eftersom Lucas, som numera pratar brittiska med irländsk brytning pga sina två sambos, acklimatiserat sig snabbt till London gjorde vi inte så mycket turistsaker, det var främst pubrundor och besök i märkliga butiker som gällde. Ibland mycket märkliga.

Att bo 14 pers i en lägenhet var inte fullt så svårt som jag kanske hade befarat, och att sova fem personer i samma 120-säng är betydligt behagligare för en pygmé som mig, än för tex Brutalen som är närmare två meter lång. Att alls få sova i en av sängarna var hur som helst ett privilegium, vissa nätter hamnade man oundvikligen på golvet, men det fungerade faktiskt fint ändå. (Säger hon som sov i sängen 4 av 5 nätter).

Vissa brukar säga att de blir heelt kära i en stad och att det verkligen är "deras", jag vet inte om jag upplevde något sånt moment, men jag var onekligen väldigt imponerad av hur fint och stort allt var. Dessutom lärde jag mig hitta mellan de olika tunnelbanelinjerna, ett stort framsteg för mig som knappt kan åka Stadsbuss utan att hamna fel. Att förstå tunnelbanan var hur som helst inte var hälften så svårt som att få det där Helvetesjävlabajsochkiss Oystercard:et att fungera. 8 av oss fick punga ut med nästan 50 pund för ett sjudagarskort eftersom den gulliga gubben/satans utsände på jorden som sålde korten till oss (två gånger) inte riktigt hörde på vad vi sa och därför vägrade göra rätt. Då var det inte bra stämning i ledet ska jag säga. Ingen av de tre dagarna vi insåg att det var fel. Det brände underbart i plånboken, som MK uttryckte saken.

Att uppleva nyår i en storstad var nästan overkligt, jag kände mig som en vattenatom som sögs omkring i ett stort hav, det var människor ÖVERALLT och man fick helt enkelt gå åt samma håll som resten av folkmassan. Lite som gnuerna som dödade Mufasa, fall ni minns den scenen. Trots tappra försök, där Axels urinblåsa och glasartade blick kanske var den största boven i dramat, fick vi inte plats att stå på bron ovanför Themsen, men efter att ha genat genom diverse gränder och försökt klättra upp på ett tak lyckades vi hitta en finfin plats där man såg raketerna. Som inte var annat än storslagna. Jag kanske är lättimponerad men de hade då inte sparat på krutet eller pengarna när de planerade det där bombardemanget.

En annan underhållande sak som skedde på nyårsafton, var att puben Lucas bokat bord på helt missat att det skulle komma dit en flock skandinaver för att äta. Efter lite dividerande fick vi bord ändå, och när vi fått vår mat (alla klarade sig utan att beställa Njurpaj, även om det var på håret) ringde den ansvariga för att kolla när vi skulle komma. Här började vissa av oss ana oråd men Lucas förklarade bestämt att vi redan var på plats, varpå killen undrade om vi var i närheten, Lucas förtydligade då att vi var här innan de båda la på, något irriterade. När vi efter ett par timmar lämnade stället, envist tjatande om att något var lurt, insåg vi att puben som vi egentligen skulle ha ätit på låg tre hus bort, och hade ett mycket snarlikt namn. Lucas svor långa ramsor om att han nu aldrig mer skulle kunna visa sig på något av ställena och vi andra var mer än lovligt roade.

Det jag kanske gillade allra bäst, alltså jättejättejättemycket, var Starbucks, och alla ekorrar. Vilket får mig att tänka lite på den gången jag var 5 och min syster tog med mig till skansen för att typ titta på lejon och björnar, och allt jag ville se var kattungarna och en ekorre som klättrade förbi i en tall. Från och med nu vill jag i alla fall dricka allt mitt kaffe med sjukt mycket flytande karamellkräm i och ett enormt berg av vispad grädde ovanpå.

Nästa gång jag åker dit tänker jag nog ägna mig åt renodlat turistande, det här kollektivet var oerhört spännande men jag har lite klena nerver när det kommer till kritan.

No sleep for the restless minds

2011-12-29T00:00:00.000+02:00

replace fear of the unknown with curiosity

2011-12-28T20:15:00.000+02:00

5 dagar i London ska inte bli helt fel, fast för tillfället är jag så nervös att jag kreverar. Jag tenderar att bli det när jag ska resa. Oavsett så tänker jag se till att den här dagen varar så länge som möjligt, den inleddes med frukostdejt på ett café och fortsatte med lite allt möjligt, har fixat papper och dubbelkollat allt. Tror att jag har saker under kontroll nu. Hälsade dessutom på min mamma en sväng för att provsmaka en ny efterrätt och lyssna på viktiga förmaningar, HAR REDAN GLÖMT DEM MAMMA!!!!!!! nej. skoja bara. Ska vara så försiktig så. Lovarrrr.

I'm sticking with you, cause I'm made out of glue

2011-12-26T23:50:00.000+02:00

- The Velvet Underground

Som bekant var det juldagen igår, den dagen då alla kryper fram underifrån sina stenar och går ut på krogen. Hade turen att bli inbjuden på förfest till Ylva och Unni, som bor i ett helt fantastiskt hus som jag blev dödligt avundsjuk på. Älskar konstiga gamla trähus, det är mer eller mindre oundvikligt när man växt upp i min familj, även om det likväl är svårt att tro när man ser min nyrenoverade och mycket minimalistiskt inredda lägenhet. Måstefåupphyllorsnartdethärbörjarjublilöjligt.

Hur som helst, utgång stod på schemat och indigo lockade. "Alla var där" och jag förhörde intresserat ungefär varenda en jag känner angående deras studieorter eller olika resemål, eftersom jag inte alls har bestämt mig för vad jag ska hitta på med mitt liv. Har inte tänkt bo kvar här för evigt i alla fall, då blir man nog en smula lappsjuk, hur bra jag än må trivas. *framtidsångest*

Var i alla fall ute till 5 på morgonen och skuttade sedan hem med min man. Vaknade ändock i ganska rimlig tid, fast då var jag arg för att jag drömde att han var en bokhylla som trillade över mig. Verkar ha som tema att bli arg på folk när jag sover, i alla fall för tillfället. Mycket märkligt och sannerligen obefogat.

Om vi ska fortsätta på temat det-här-har-jag-gjort-timme-för-timme-sen-ni-hörde-av-mig-sist så kan jag ju också passa på att upplysa om att jag har legat utslagen på soffan de senaste timmarna. Min syster bjöd på annandag-julbord idag och halva min familj var på plats, vi åt och drack och drack och åt, så att säga. Samt skrattade så jag bröt ihop, tycker alltid att mina egna historier är så roliga att jag inte kan få fram dem utan att kissa på mig. Fult. Nu är jag i alla fall MÄÄÄÄÄÄÄÄÄTT.

En liten julrapport

2011-12-26T17:14:00.000+02:00

Som jag gillar julen! Det går lite upp och ner det där, de senaste åren har jag inte varit så engagerad men i år kände jag mig (och såg ut som) 5 år. Ett par dagar innan själva julafton firade jag, Madde och MK med paketutdelning och glögg. Jag hade inget julklappspapper hemma så mina paket är de som är inslagna i tidningspapper, på en sida står det "tråkigt" i fetstil. Fint fixat. Speciellt när man tvingas jämföra sig med pysselfascisten Madde, hon hade till och med fixat lack till sina paket.

På morgonen den 24:e vaknade jag flera timmar tidigare än vanligt och krävde, med falsettröst, att vi skulle tjuvöppna lite paket. Heeelt rimlig tyckte Smith som bara hann stiga upp innan han somnade på soffan igen. Ganska många timmar senare åkte jag hem till min mamma och pappa, där huserade även ganska många syskon och deras barn, samt min morfar. Julbordet innebär en helt ny tjusning när man flyttat hemifrån insåg jag, blev uppriktigt besviken när jag inte lyckades klämma ner 10 kg mat i min mage.

Seen öppnade vi paket och blablablabla. Julens bästa rim stod William 8 år för, jag fick både kakformar och bunkar!

I open my eyes and it feels right

2011-12-24T00:51:00.000+02:00

- Amanda Fondell (ny favorit!)

+ julgodis tillverkat
+ kinuskisåsen färdigputtrad, även om den resulterade i en smält slev på vägen
+ enorma berg smutstvätt är bykta
+ alla julklappar klara och inslagna, trots att jag inte hade något presentpapper hemma
+ jag har jullov i 10 dagar, känns surrealistiskt
+ lägenheten städad och fyllt med tända ljus
+ min bil funkar!

- oerhört avtändande julväder. Regn och blåst.

click on image for source

4 dagar

2011-12-20T19:36:00.000+02:00

När jag var liten drev jag tydligen min mamma till vansinne genom att varje december leta igenom huset från golv till tak, i jakt på gömda julklappar. Denna ritual upprepades varje gång hon vände ryggen till.

Nu är jag lite mer sansad när det kommer till det där, men svimmar fortfarande av extas varje gång en julklapp skymtar förbi i ögonvrån. Något annat som gör mig väldigt exalterad är snö, och i morse när jag vaknade hade det äntligen kommit litegrann. Vill ha mer mer mer! Ganska passligt också med tanke på att julfeelisen infann sig på riktigt igår. För då sprang jag, och han där jag bor med, omkring på stan och tittade i alla affärer i jakt på fina klappar. Sen åt vi risgrynsgröt med kanel till middag och jag älskar gröt.

Smith är inte fullt lika barnsligt överförtjust inför tanken på julafton som jag är, han hävdar att han endast önskar sig en kopp kaffe även detta år, och jag hävdar att han är en strunt. Och på tal om strunt, en av mina bröder fyller år idag och han bjöd in sig själv på födelsedagsfrukost. Det var kul, speciellt för honom som ägnade en halvtimme åt att skratta åt hur jag ser ut när jag nyss stigit upp, samt ifrågasätta om jag verkligen får jobba med människor när jag ser sådär ostädad ut.

Men ikväll kommer två av mina kompizzar hit och då ska vi smygöppna presenter. JAAA VAD ROLIGT!!!! Undrar om jag borde köpa papper innan dess, jag har liksom inte slagit in dem än (presenterna alltså, inte vännerna). Annars kanske jag kan hitta någon gammal lönespecifikation att rulla in dem i. Finfint.

imgsc: here

Måndag morgon

2011-12-19T09:37:00.001+02:00

sc: a softer world

Tårtsöndag och finporslin

2011-12-18T19:38:00.000+02:00

Min systerdotter Ebba fyller 11 i morgon och ute i ödemarken ställdes det till med kalas. Födelsedagsbarnet i fråga fick en trave med mina gamla häst-tidningar (inte bara, hon fick presenter också!) och försvann raskt iväg till ett soffhörn. Vi andra underhöll oss dock på egen hand, eller så var det tvååringen som underhöll, lite svårt att säga.

Katterna var däremot inte alls kalassugna eller benägna att underhålla någon, de bara sov och sov och sov.

2011: April - Juni

2011-12-17T23:19:00.002+02:00

Här kommer del två av min årssammanfattning. Januari till mars står att finna HÄR. Ursäkta för den vansinniga mängden bilder ni utsätts för, men jag har så svårt att hejda mig när jag väl sätter igång!

April:

April började med en Vinkongress! Luthergården är och förblir en av de bästa hemmafestplatser jag vet.

Som jag minns det var halva april en enda dimmig gegga, snön började smälta men luften var så fuktig att man knappt såg skillnad på hav och land. Nayab och jag ville göra det bästa av situationen så vi fotade, drack te och hittade en mårdhund.

Jag blev uppringd av en lågstadieskola som undrade om jag ville vara vikarie i en vecka, det ville jag såklart, otroligt givande var det! Lite pinsamt med tanke på att jag, när jag var 11 år, svor inför mina lågstadielärare att jag aldrig nååågonsin skulle kunna tänka mig att jobba som lärare. Så visade det sig vara roligt! Lite stressigt blev det kanske att hinna från stan, till skolan, och sen tillbaka till stan för att jobba på mitt vanliga arbete under eftermiddagarna, men lätt värt.

Min äldsta syster gifte sig. JAG ÄLSKAR BRÖLLOP!!!!!!!!!!! BJUD IN MIG!!!!

Försökte ge blod men fick inte den här gången, eftersom jag hade för lågt järnvärde. Däremot fick jag jobba! April var också månaden då jag nästan helt slutade bo hemma, men utan att för den skull kunna laga mat, vilket gjorde att jag mest åt sushi jämt, och våldsamma mängder tårta som min mamma bakat.

"Firade" påsk hos min syster, även idel rödhåriga glin var på plats. Jag vill också ha rött hår!

Var konferencier på Vokalisttävlingen, jag gillar verkligen såna uppdrag! I April ägde också karonkakryssningen rum, det var ett vansinnigt dygn, så mycket ångest, bajsspray, alkohol. skrattattacker, gömma sig under trappor och galenskap. Tänker inte göra om det.

Snön smälte!!!!!!!!!!!!!!!! Trodde aldrig det skulle hända. Jag och hönsen gick runt i trädgården och lapade sol.

Försökte ha tedejter tillsammans med diverse skönheter så många kvällar som möjligt.

Tillbringade ett par helgdagar på Dinos, här för att se på när några kompisar uppträdde med sitt band. Inte min genere precis men man blir ju stolt ändå.

Firade valborg hos MK, hon bjöd mig och Madde på en snuskigt god middag. Sen åkte vi till Luthergården och umgicks med folk, träffade både Susanna och min favoritpolack Thomas.

Maj:

I Maj åkte vi på studentresa till Mallorca, något mainstream kan tyckas, ändå väldigt trevligt. Det var typ den solbrännan jag fick leva på resten av sommaren dessutom eftersom jag såg till att jobba så mycket att jag inte hann sola. Jag gillar ändå inte att ligga på stranden och pressa så ingen fara på taket.

Efter att vi kom hem efter en vecka i Spanien härjade jag mest omkring. Provkörde bilar, sov ingenting, jobbade, träffade mina vänner, åt lunch i Lusse och samlade på flyttkartonger. Men en extra kul sak var att jag lurade med mig Smith på en roadtrip till Göteborg för att hälsa på en av mina vänner som bor där borta. Jag hade aldrig kört i Sverige förut så det var spännande. Åkte på lördag kväll, körde till tre på natten, sov ett par timmar i Angelicas och Peters gästhus, åt frukost med dem morgonen efter, pussade på alla papegojor som bor där och åkte sen iväg igen. Hann en snabb repa via min ena syster som bor en timme därifrån och ägnade massvis med timmar åt att köra tillbaka mot färjan. Utforskade Gränna på natten och stannade på diverse mer eller mindre tvivelaktiga snabbmatsställen för att köpa kaffe. Sen sov vi i bilen och tog morgonfärjan hem, därefter åkte jag direkt på jobb. Vill ut och åka igen!

MMMM hängde med snygga vänner, brabra!

Mina chefer (världens ungefär mest engagerade personer) hittade en lägenhet åt mig! Helt fantastiskt! Jag och de här två viktigpettrarna gick och tittade på den en morgon när värden var i full fart med renoveringen. Blev hejdlöst kär i den. Dessutom gick min älskade laptop sönder i maj, en nörd jag känner skruvade isär den och byggde ihop den igen men den fungerade ändå inte. Så efter ett par veckors misär köpte jag en ny, som har så stor skärm att det är knappt att man kan kalla den bärbar, mer släpbar.

Juni:

Erika tog examen från sin skola, vi firade såklart! Vissa lite våldsammare än andra.

Min rektor ringde och sa att jag absolut borde hålla tal på studenten, själv blev jag eld och lågor eftersom jag glömt att anmäla mig till nämnda event. Tackade såklart ja och fick välja Lucas som partner! Sen ägnade vi ett par dagar och nätter åt att bolla idéer, slita vårt hår, skriva fusklappar, gå runt i skogen och teater-skrika samt ändra oss tusen gånger innan vi var nöjda.

Studentdagsmorgon! Vi åt wienerbröd till frukost och jag var så exalterad att jag nästan inte kunde sminka mig utan att få eye-liner i hela ansiktet. Hetsade dessutom hem för att skriva ut talet som jag och Lucas gjort klart natten innan. Sen svimmade jag lite av nervositet en gång eller sju.

TOG STUDENTEN!!!!!!!! Säger aldrig sånt här, men jag tror att det kan ha varit en av de största dagarna i mitt liv hittills. Är astöntig som inte kan släppa talet men helt sjukt vad kul det var att hålla det. Älskarrrrrr tydligen att hålla tal. Älskar också att tjata om det. Hur som helst var det en fantastisk dag fullproppad med släkt, vänner, mat och god stämning. Lyckades tyvärr inte hålla mig vaken ända till champagnefrukosten, men det var inte mindre roligt för det.

Åh sommar <3 Var ledig på söndagarna och då försökte jag att hitta på så mycket latmansgöra som möjligt. Åt glass, tittade på vattnet och promenerade eller såg på film. Juni var en fantastisk månad när jag tänker på saken.

Mina och mammas höns fick kycklingar, det är typ höjdpunkten på försommaren för mig, kycklingar är något av det sötaste jag vet.

Fixade andra skedet av körkortet, frukt-ans-VÄRT tråkigt. Turligt nog hade jag Mette och Jesper med mig.

Amanda ställde till med trädgårdsfest, nu känns det ju helt sjukt att det någonsin varit så varmt att man kunnat sitta ute i en tröja med bar rygg. Skulle inte ens få för mig att vara så lättklädd inomhus för tillfället, men så bor jag också i en väldigt kall lägenhet.

Jobbade mycket i juni, kände mig märkligt pigg på tolvtimmarspass. Tror jag har blivit latare sen dess! Bilden ovan är dock tagen på radiojobbet, där har jag aldrig jobbat tolv timmar.

Den här skönheten ställde till med ett hejdundrade midsommarfirande på sin stuga!

När man gick hem från krogen mitt i natten så var det fortfarande ljust ute! Det känns också väldigt avlägset just nu ska jag säga, det är knappt ljust ens ett par timmar mitt på dagen för tillfället.

JAG FICK NYCKELN TILL LÄGENHETEN!!!!!!!!!!!! Fick hjärnblödning av ren glädje när min värd kom förbi och sa att den var färdigrenoverad.

I talk to god as much as I talk to satan because I want to hear both sides

2011-12-17T14:35:00.000+02:00

- Biffy Clyro

sc: imgfave

+ Den senaste veckan har jag börjat jobba först efter klockan 10. Det känns som man sover obscent länge när man stiger upp först efter nio en vardag. Ganska skönt.

+ Lokaltidningarna bjöd på mycket underhållande den här veckan, det förenklar lördagssändningarna väldigt!

+ Londonpeppen börjar infinna sig, bara dryga 2 veckor kvar nu. Det ska bli spännande att sova 13 personer i ett rum, men på forntiden när vi hemmafestade jämt, så slutade det nästan alltid på det viset oavsett. Hade man tur var man en av de få utvalda som lyckades somna i soffan, annars fick man snällt sova på en matta på golvet.

+ Nyårsklänningen fixad, en glittrig (!), äger typ bara svarta klänningar så det ska bli spännande. Den är väldigt kort dock. Väldigt. Tror jag får ta på mig en kjol under den, eller ett ylleunderställ.

+ "Åt ute" här om dagen, inget vi brukar ägna oss åt men ibland övervinner latheten snålheten.

+ Restskatten jag svurit över i flera dagar visade sig vara skatteåterbäring! Lite svårt att veta när de skickar brev på finska, men på måndag får jag pengar enligt den trevliga banktanten jag pratade med!

+ SNART JUL!!!!!!

+ Jag gillar att jobba, men jag blir ändock helt yr vid tanken på att jag snart är ledig, 10 dagar! Jag tror inte jag varit ledig så länge sen.... jullovet i trean? I vanliga fall jobbar jag sex dagar i veckan, jag gillar det, men jag gillar att vara ledig också. Ska bli oerhört spännande att se vad man gör när man inte jobbar. Sover kanske?

+ Pätkis, det är gott alltså. Kryptoniter också!

+ Mina nya kängor, jag må ha hippieblod i ådrorna men jag är en sån sann materialist ibland att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv. Älskar saker när det väl kommer till kritan. Älskar mina kängor. Vill sova med dem på.

+ Var ut igår, det var roligt!

- Har bara köpt en julklapp. En. Vet ni hur stor familj jag har? En julklapp är typ.... 7% av den totala mängden klappar jag måste köpa för att min familj ska få ens en var.

- Tvättkorgen, den svämmar inte bara över, den har praktiskt taget bildat en egen ocean.

- Mina lussebullar är slut, måste baka nya.

03:38/Godnatt

2011-12-17T03:38:00.003+02:00

Lyckades äntligen äntligen gå ut på krogen, och stanna där ganska många timmar! Som jag har kämpat. Promenerade nyss hem i godan ro. Nu ska det sovas för om 7,5 timmar ska jag vara på jobb igen. Rrrroligt!

it's just a state of mind

2011-12-13T11:03:00.001+02:00

sc: imgfave

Måndag.

2011-12-12T23:07:00.003+02:00

sc: imgfave

Like wind when it blows so hard

2011-12-12T00:12:00.001+02:00

- Duvchi

Oglamourös söndag, ungefär som det ska vara. Klev ur sängen vid ett-tiden och sen dess har vi ätit frukost, tagit ut soporna och lagat pizza. Ungefär bara det. Åkt runt lite på Smiths rygg medan han sprungit mellan rummen också, är rätt säker på att han kommer trilla och krossa min skalle en dag.

If just for one night, hold tight

2011-12-11T14:35:00.001+02:00

- Oh Laura

Tiden jag spenderade hemma igår kan räknas i minuter. Steg upp och åkte på jobb direkt, åt "frukost" på radion (cheesburgare och bulle), därefter susade jag hem, bytte om till svarta kläder och åkte direkt vidare på Mats minnesstund. Turligt nog hade Erik, som snart kommer få epitetet Kock-Erik, bjudit in oss på middag så dagen skulle i alla fall avslutas på ett bra sätt. Allt jag behövde göra innan jag åkte dit var att byta om till något mindre deprimerade och torka bort mascara från kinderna.

Det var SÅ ROLIGT att hänga hemma hos någon utan målet att gå ut efteråt, och att middagen var god behöver väl knappast förtydligas. Efter nån timme ramlade ett par till in och vi spelade ett roligt alias-inspirerat spel fast med fula ord istället. Ett par glas vin på maten och min humor trillar ner på en sjuårings nivå varpå man såklart skrattade tills man kissade ner sig när folk skulle förklara orden.

Det hela slutade såklart med att jag somnade på soffan, så då gick vi hem och lade oss istället.

Julfest hit och julbord dit

2011-12-09T21:55:00.001+02:00

Julfest med jobbet/jobben stod på schemat igår. Fyra reflexlösa och svartklädda radioarbetare travade med dödsförakt över Östra utfarten för att inta relaxavdelningen, äta choklad och dricka (light)cider tillsammans med resten av gänget. Vi lyckades dessutom undvika att bli brutalt krossade av chefen när vi gick ut framför hennes bil. Det hade säkert inte alls blivit lite tryckt stämning om någon råkat dö. Gillar verkligen våra firmatillställningar, de är roliga i 100% av fallen, speciellt när ingen dör.

Typ såhär blir jag varje gång jag får en inbjudan till firmafesterna.
sc: here

På Mariebad marinerade vi oss nöjt i bubbelpolen en timme eller två, (jag hann som vanligt bli mätt på cider och choklad som jag åt samtidigt som jag badade) innan vi spatserade iväg för att äta julbord. Det klart bästa med det julbordet var sällskapet, och glöggen. Sen gillade jag också efterrätterna väldigt mycket, julgodis är liksom alltid gott. Som den sömniga bebis jag är slutade det med att jag och min sushiboss bröt upp först av alla. Och jag somnade innan nio. Så vild är jag nowdays.

Föga självständigt Självständighetsfirande

2011-12-07T11:37:00.001+02:00

Gårdagen var lite upp och ner, den inleddes med att jag gick på jobb klockan 7 fast jag tydligen var ledig. När jag tar fel på tider brukar det snarare vara tvärtom, att jag tror att jag är ledig fast jag inte är det. Då gör jag hellre som igår. Om jag måste välja.

Smith hade däremot förstått att han skulle vara ledig så jag stampade hem och väckte honom vid nio innan vi gick till stan för att titta på självständighetsmarknaden. Det fanns allt möjligt roligt där men det var så mycket folk på plats att jag inte kunde pilla på alla grejer. ("Mycket folk" med mina mått mätt då, inte som i att Mariehamn plötsligt blivit en storstad över natten...). Lyckades, mot alla odds, få sittplats på ett café också. En smärre bedrift med tanke på att folk hade gått man ur huse för att hänga på stan igår.

På väg till stan såg jag däremot ut som världens ledsnaste, lovar att jag var glad egentligen. Smiths foto som vanligt.

Till min stora förtjusning blev vi bjudna på middag till min syster senare på kvällen, vet inte om jag behöver förklara att det var osedvanligt roligt eller om man kan lista ut det själv. Möjligtvis kunde det ha levererats lite färre pinsamma historier från min barndom, som den om att jag presenterade mig själv som "lilla gullenuttan" när jag var 2 år och hälsade på systerns pojkvän. Egot satt helt uppenbart där de skulle i den där åldern, så går det när man är ett sladdbarn.

På väg hem utmanade jag ödet och tankade på en lokal liten affär där äldre damer i förkläden matade hårdhudade lastbilschaufförer med hamburgare och pommes, i alla fall var det så jag uppfattade det. Något annat som kan tyckas vara lite ödesutmanande var att jag skrattat så mycket att min ena lins hamnade helt på fel och jag praktiskt taget fick gissa var vägen svängde och inte, så går det när man är halvblind och kör bil.

Det sista jag minns från den dagen är att vi "skulle vila lite" efter middagen, det blev såklart koma av det hela och vips var det onsdag morgon. En ganska pigg sådan får jag väl ändå lov att säga, sov trots allt 10 timmar.

Nämen vad har vi här

2011-12-05T22:01:00.001+02:00

Jag skådar en snöflinga eller två om jag riktigt trycker ansiktet mot fönstret. Jag vill ha en vit jul! Helst meterdjup snö innan natten kommer, när jag tänker efter.

phsc: here

2011: Januari - Mars

2011-12-04T22:41:00.001+02:00

Sandra Beijer antydde att man nu fick börja sammanfatta året och då vill ju jag vara med såklart. Här kommer en bildkavalkad och ett par rader om vad jag ägnade mig åt i januari, februari och mars.

Januari:

Året inleddes med en personalfest i järmundöbacken som sedan fortsatte på Park och Arken. Strålande sätt att inviga 2011.

Jag inledde mitt första 365-projekt, man ska alltså ta en bild om dagen i ett år. Jag kom aldrig längre än till dag 90, men det här blev den mest kommenterade bilden på mitt flickr-konto.

Rätt många syskonbarn bodde hos oss, inte alla dock. Känns som att Astrid och Ebba snart är lika gamla som jag är.

Det ville aldrig sluta snöa och var nästan 20 grader kallt vareviga dag.

Ett gäng från Lusse åkte till Åbo på abi-resa, lite för att titta på utbildningar, lite för att gå på sitz. Fruktansvärt sliten helg blev det i alla fall.

foto: Erkki Santamala

Andra roligheter som jobbet bjöd på var en finfin middag på idrottsgalan!

Jag var så trött jämt. Inte deprimerad som det kanske ser ut på bilden men sömnig. Somnade nästan direkt när jag kom hem från skolan, vareviga dag. Utom på helgerna för då gick det minsann för sig att vara uppe jämt. I övrigt försökte jag nog mest komma på vad jag skulle ta mig till med mig själv, det var ett par mentalt påfrestande första månader på året.

Turligt nog började vi treor ha avslutat de flesta av våra kurser vid det laget, så vissa dagar kunde man få börja först klockan 2. Såna mornar inbjöd till ljuvlig sömn och självporträtt/egopixx i köket. Saknar min fjärrkontroll till kameran!

Februari:

Sen blev det februari och då undvek jag mest att öva på studentprov, samt förfestade hos MK så gott som varje helg.

Jag fick dille på scones och bakade det flera gånger i veckan samtidigt som jag tittade på alla filmer med Keira Knightley som jag kunde hitta. Allt som hade med eskapism att göra välkomnades med öppna armar. Dessutom är ju februari fastlagsbulle-månaden, och eftersom jag älskar dem så åt jag så många jag bara hann med.

foto 2: Sara Karlsson, foto 3: Janne

Februari innebar också karonkatider. Då gällde det att både ägna sig åt att skrämma livet ur ettorna och tvåorna, medan man samtidigt skulle hitta en klänning man ville ha på sig samma kväll.

Jag hann också med att träffa lite släktingar, ovan är Esther och den svartvita bilden föreställer min morfar. Vi åt sushi till frukost ett par dagar på sportlovet.

Det hemmafestades såklart endel, bilden ovan är hemifrån Stellas residens.

Snön hängde envist kvar och jag började fundera på att hitta en lägenhet och flytta hemifrån. Dessutom chockerade jag min kropp genom att gå på M&M's gymnastikträningar (trillade ur sängen som en stelopererad efter varje träning, mina muskler var inte precis vana vid att aktivera sig). Sen skrevs det ett par studentprov också såklart (ÅNGESTEN).

Mars:

Så. Mycket. Snö. Kan liksom inte sluta älta det. I mars såg det i alla fall ut som att det nån gång igen skulle bli vår. Kanske kanske och med lite tur.

Flera hemmafester stod för dörren, och det var ju bara att tacka och ta emot när det kom till dem. Annars så var mars den värsta studentprovsmånaden, ångest ångest ångest. På kvällar och nätter satt man uppe och läste hundratals sidor och på dagarna satt vi utanför provsalen och försökte få våra hjärnor att återuppta kontakten med sig själva igen efter en 6 timmar lång urvridning då man skulle kräkas ur sig allt man hade lärt sig de senaste tre åren. Mars var också månaden då jag började jobba ordentligt.

Jag fyllde 19, firade genom att skriva essäprovet i svenska och hade ett litet litet släktkalas ett par dagar senare. Jag var verkligen inte rolig att hänga med i mars, satt mest instängd någonstans med pappas motorsågshörselskydd på huvudet och väste åt alla som störde mitt pluggande.

Våffeldagen infann sig, vi firade hos MK. (det var omöjligt att få färgerna ens lite vettiga i den här bilden)

Jag och Peter var konferencierer på en sångtävling och fick blommor på köpet! Bilden av oss två tillsammans är tagen av Fredrik Törnroos.

Dessutom lyckades en av mina undulater (Fjådor), peta sig i ögat något alldeles gruvligt. Vilket ledde till att jag försökte nå fram till veterinärens akuttelefon kanske 85 gånger en morgon innan studentprovet i svenska skulle äga rum. Lyckades boka en tid åt honom senare samma dag ungefär samtidigt som vår rektor började driva in oss i provsalen. Han fick sin medicin och blev frisk efter ett par dagars behandling. Skönt det.

Känns som att vårvintern var en enda stor livskris. Fast ganska bra ändå!

Det var i alla fall ett tappert försök

2011-12-04T00:05:00.001+02:00

På senaste tiden har jag gått ut väldigt sällan, vet inte om jag åldrats eller blivit snål (eller mognat, heeeeehehehhe det hade ju varit något!). Oavsett så var gårdagen upplagd för utgång, hade fixat vin vin, rena kläder, för-förfest med slan samt en riktig förfest med mina väna älvor.

Tyvärr var de inte så väna som jag kanske hade inbillat mig så innan klockan slog tolv låg jag och sov på golvet, och när de andra trotsade sin stenfylla och faktiskt gick ut ändå så stannade jag fånleende hemma i min säng för mig själv. Har ett svagt minne av att jag fick för mig att ta en dusch där framåt tvåtiden på natten också men jag kan ha drömt det.

När min man sen kom hem från krogen så var klockan 6 och jag trodde att han väckte mig för att jag skulle åka på jobb. Vilket jag nästan försökte göra också innan jag återfick en gnutta förstånd.

Sen detta hände har jag dock hunnit med att sända radio, dricka glögg, ta en liten fyratimmars eftermiddagslur, lagat och ätit grönsakspaj (som jag älskar grönsakspaj alltså) samt hälsat på min mamma och lillebror.

Nu är jag mycket intresserad av hur den här stormen ska utveckla sig. Jag vill ju ha snö!

onsdag morgon.

2011-11-30T09:42:00.001+02:00

illustration by: mischief

Jag är ett litet cuuurlingbarn

2011-11-29T10:29:00.001+02:00

Kolla här då! Min mamma tycker det är så kallt i vår lägenhet att hon stickade ett varsitt par ylletofflor åt mig och Smith i lillajulklapp. Sånt gör mig himla glad! Fast det syns inte direkt på bilden för där var jag så koncentrerad på att nå fram till webbcamknappen att jag inte kunde besvära mina ansiktsmuskler med känsloyttringar.

Snygg sopborste jag har i bakgrunden för övrigt.

Dessutom har pappa magiskt fixat min bil! Så nu funderar jag på att köra ett par varv runt ön bara för att fira, volvobilar från början av nittiotalet är ju väldigt bensinsnåla så det känns som ett moget beslut. Kanske.

Om inte annat borde jag och mina tofflor nog skaffa hostmedicin, har slutat kommunicera med ord nu, gör det med hostningar istället.

and if these words don't exist yet don't forget that I tried

2011-11-28T23:39:00.001+02:00

- Charlene Soraia

Vaknade klockan 5 i morse och kände ett omättligt behov av att prata, kul tyckte han jag sover med som blev väckt av att jag klättrade runt på honom och glatt sa olika slumpvis utvalda ord som min mun absolut inte kunde vänta med att säga tills det faktiskt blev morgon.

Sen somnade jag lyckligt om igen och drömde att min deodorant exploderade.

Ungefär så började min dag. Den fortsatte med att jag köpte mera julbelysning (som jag också blir helt lyrisk av så fort jag får syn på, vet inte vad det är med mig, hormonsvallningar som yttrar sig i att man vill ha fler lampor snarare än avkommor?), åt kladdkaka med Madde, jobbade och därefter åkte jag hem till mina föräldrar där jag åt pizza medan pappa försökte få min bil att fungera igen. Den har inte velat starta sen i lördags, men när han trugar så går den igång så jag hoppas att det inte är alltför svårbotat. Råkade dessutom somna i deras soffa i jag vet inte hur länge, vaknade i alla fall innan det blev morgon igen och kunde därmed åka hem till lägenheten, så jag får lov att se det som ett framsteg!

Alltså nä, har inget att rapportera helt uppenbarligen. Men allt är mera utmärkt och blablabla. Jobbar på att få ihop en julplaylist, tips mottages tacksamt då jag tydligen glömt allt om julsånger och sånt.

Day 27 - Your favorite place

2011-11-27T17:27:00.001+02:00

Det vackraste stället jag vet är ön vår stuga ligger på, en liten ö utanför landets minsta kommun. Inte världens mest befolkade plats så att säga. Stugan i fråga är en gammal skola som mina föräldrar köpt, plockat ner, fraktat ut till ön i fråga och sen byggt upp igen. FINFINT säger jag som inte gjort ett skvatt.

Annars älskar jag också vår lägenhet, men det är förmodligen mest för att den står för så många bra saker.

bild 1, 2 och 3 har jag tagit. Den fjärde fotade min mamma nån gång när jag var liten.

Lillajul

2011-11-27T00:20:00.001+02:00

Madde kom på celebert besök idag, hon ville fira Lillajul och titta på Grinchen. Jag är ju inte precis den som tackar nej till kombinationen av maddehäng och 5 olika sorters godis samt pepparkakor så det var strålande. Mitt engagemang sträckte sig att vaknade när hon knackade på dörren och sen åt jag snällt av hennes julgodis ett par timmar. Madde är som värd fast hon inte ens bor här, jag undrar om jag borde ta och öva upp min gästfrihet på något vis kanskeee...

Dessutom har jag köpt en julstjärna som jag gillar att prata om jämt. Smith har hållit med om att den är jäääääättefin nu fyrtiosjutusen gånger idag redan, får se vad han säger när julafton närmar sig. Han kanske klippt sönder den tills dess för att slippa höra mig tjata. Hejdlöst svårt att spänna upp pappersstjärnor utan att första dem för övrigt.

story of my life:

2011-11-25T20:39:00.001+02:00

sc: imgfave

Day 26 - your fears

2011-11-24T21:07:00.001+02:00

Det hjälper inte att jag växt upp i en skog på en ofarlig ö utan rovdjur och mördare, att gå i skogen när det är mörkt är något av det läskigaste jag vet. Jag lovar och svär att varje knak jag hör är ljudet av en varulvsfamilj som törstar efter mina inälvor, och är det inte en varulvsfamilj är det troligtvis zombies (som vill åt min hjärna).

När jag var liten - 10 år eller så - och skulle gå till skoltaxin på morgonen, var det ofta väldigt kolsvart ute och jag gick nästan alltid själv. Eller, jag hade väl lite dödsångest som sällskap (och varulvar!). Vissa gånger hjälpte det om man blundade och gick för då slapp man i alla fall att se diverse obehagliga skuggor som tenderar att dyka upp när man traskar fram längs ett par hundra meter skogsväg, men oftast stirrade jag bara stint rakt fram utan att blinka och hoppades att jag snart skulle vara framme.

Mina topp två läskigaste mornar var den gången jag med skakiga händer lyste upp vägen framför mig med en ficklampa, och plötsligt så reflekteras ljuset i två par vidriga lysande (VARULVS)ögon. Fick såklart svår panik och grät antagligen hela vägen till taxin, vet fortfarande inte om det var en katt, en råtta eller en vampyr.

Som tvåa på topplistan ligger den gången när jag kommit halvvägs, och precis börjat slappna av, när jag skrämmer upp ett rådjur som stått och vilat bredvid vägen så de rusar iväg med dunder och brak. Då hoppade jag synnerligen högt upp i luften och skrek av fasa inombords.

Sen jag dess har jag väl blivit lite modigare, jag skulle inte säga att jag är mörkrädd eller har problem med att vara ensam idag. Men när jag går i skogen, själv, på natten, då vill jag helst inte höra diverse knak väsande andetag omkring mig. För då blir jag paranoid.

Sen är jag såklart rädd för riktiga och självklara saker också, men de kan ni nog räkna ut själva. Saker i stil med ond bråd död och farliga sjukdomar som drabbar dem man står närmast skrämmer nog de flesta.

Bilden ovan föreställer vägen man går till och från mitt barndomshem.

Olika mer eller mindre genialiska saker jag gjort de senaste dagarna:

2011-11-23T09:46:00.001+02:00

1. Köpt ett shampoo för 30€. TRETTIO EURO?!?! Hur blev jag såhär lättlurad, va? Jag. är. snål. Jag köper inte en pluttesnuttig liten flaska till mitt hår för 30€. Trodde jag. Tänker aldrig mer tvätta håret bara för att få den att räcka för evigt. Alternativt tänker jag vänta på att jag blir så äcklig att någon betalar mig för att duscha. Japp.

2. Värma mjölken innan man häller den i sitt kaffe, jättebra! Kan ha i huur mycket mjölk jag vill utan att det blir kallt och äckligt. Gör även att jag vågar dricka mjölken som gick ut för tio dagar sen, laktosfri mjölk håller trots allt för evigt. Oavsett vad Evira försöker lura i mig. En nackdel är dock att jag inte orkar stå och röra så det bränner fast i botten varje morgon, men sånt kan jag leva med.

3. Nutella ♥♥♥ Har inte köpt det på månader. Främst för att jag fattar att det är sjukt onödigt att äta chokladsockerfettnötkräm till frukost. Men här om dagen kunde jag inte hålla mig längre, så nu står burken i mitt skafferi och myser. Ska vårda dem ömt. I våras, när jag typ inte bodde hemma längre och därför måste uppfinna egna maträtter, men inte kunde laga mat, så åt jag rostbröd och nutella sju gånger om dagen. Och sushi.

Förut såg det alltid ut såhär när jag försökte äta något, men nu är mina fåglar på semester så jag äter frukost i lugn och ro.

sc: imgfave

Kaffedrinkar på mitt köksgolv

2011-11-21T19:36:00.001+02:00

Det har hänt bra saker i helgen också. I fredags dök de här typerna upp som genom ett trollslag och det var roligt såklart! Linnea skulle dra ett skämt angående att hennes överraskningspresent var turkisk yoghurt varpå jag helt dumt gick på det, och blev uppriktigt superglad. Madde gick också på det och hon gjorde sig beredd att springa skrikande genom vardagsrummet för att hoppa ner från balkongen vid blotta tanken på nyttig yoghurt. Sen visade det sig att det var kokosbollar i burken hon hade med sig, efter det var allt frid och fröjd igen.

Notera mängden chipspåsar man kan hitta i sitt köksskåp när man bor ihop med någon som jobbar på just Chipsen förresten. Helt fasansfullt.

Vi passade också på att tävla om vem som var mest nittiotal varpå jag vann eftersom jag spelade tetris på diskett när jag var liten. En seger jag förväntar mig att få ett fint pris för. Sen satt vi på balkongen till klockan halv 2 och var svåra. Nu är jag förkyld, vilken märklig slump.

Kan inte sitta i en kyrka och säga hejdå till någon som inte ens fick fylla 20

2011-11-20T14:07:00.001+02:00

Frosten lägger sig som socker över grässtråna utanför fönstret. Det är tio minuter sen jag
fick höra det. Fick höra att han dött. Att han inte finns längre.

Hur jag ligger i sängen och stirrar in i väggen utan att egentligen se något.
Försöker att inte tänka på att han i detta nu ligger alldeles kall och stel någonstans.
Fokusera på målfärgens textur istället, beordrar jag min förlamade hjärna.
Men jag ser den inte ens.
Tänker att jag vill inte jag vill inte jag vill inte.
Kan inte sitta i en kyrka och säga hejdå till någon som inte ens fick fylla 20.

Så jag bestämmer mig för att inte känna något alls. Det är och har alltid varit enklare.
Lite som att hålla andan under vattnet, det går bra, jag är bra på det.
Klarar flera minuter i sträck.
Flyter omkring i mörkgrönt hav med mjukt sjögräs överallt, som bomull i huvudet,
mildrar allt. Men tillslut måste man upp och andas och då kastar sig nio års samlade minnen
över mig som iskristaller i en snöstorm. Omöjliga att ta skydd från.

Världens bästa armar håller mig hårt och försöker torka bort alla salta tårar från mina
kinder. Men i mitt huvud är allt kaos och jag märker bara vagt vad som händer runt omkring
mig. Hör knappt alla lugnande ord som viskas.

Minns när jag och han som inte längre andas var 7. Vi satt i ett klassrum fullt med
träpulpeter och barn som kikade på varandra under lugg. Han hade de tätaste
ögonfransarna jag sett och mina tröja var för stor för min beniga lilla barnkropp. Vi blev åtta
och spelade kula varje rast, nio och helt eniga om att vår lärare var det värsta som hade
hänt. När jag fyllde tio kändes det som en stor grej. Jag berättade om vad jag fått i present
och han längtade efter sin egen födelsedag, som bara var ett par veckor efter min.

Jag lägger huvudet mot knäna och tänker att jag kan sitta här tills det blir morgon igen. Bara
sitta utan att tänka. Men det går inte för plötsligt inser jag att jag kommer fylla 20 om några månader,
men inte han. Att han aldrig någonsin bli äldre än nitton.

Vi går igenom lågstadiet och högstadiet tillsammans, hamnar alltid i samma klass. Han var
aldrig särskilt intresserad av skolan men det var jag. Däremot ogillande vi båda regler som
bara var där för reglernas skull, och barnsliga uppror roade både honom och mig. En gemensam
vägran att lyda direkta order, han provocerade genom att inte göra uppgifterna alls och jag genom
att göra dem nästintill perfekt men helt mot givna instruktioner. De påstod att vi hade
attitydproblem och vi påstod att de hade problem i allmänhet.

Vi bytte det dammiga skjulet på vår lågstadieskola, där vi stod och pratade om att han blivit
döpt efter sin pappa och jag inte riktigt visste vems namn jag fått, mot sunkiga bussgarage
utanför en högstadieskola i tegel. Där tjuvrökte man istället, och pratade om vilka som fått
tag i öl och inte. Själv fann jag cigaretter illaluktande och öl fullständigt vidrigt, men jag
lyssnade gärna på de andras historier. Körde händerna djupare i jackfickorna för att skydda
dem från vinterkylan, ovetandes om att en av oss som stod där skulle vara död om fem år.

Efter högstadiet sökte vi till olika skolor har knappt setts sen dess. Umgås i helt olika kretsar
nu. Eller umgicks. Allting i dåtid, för honom finns ingen framtid och ingen nutid.

Tillbaka i mitt sovrum och jag försöker driva bort alla minnen ur mitt huvud, men kan inte
låta bli att tänka på att pappan han är döpt efter snart kommer få fira jul utan sin enda son.
Att hon jag satt mitt emot i matsalen inte längre har någon lillebror.

Sista gången jag träffade honom var för ett par veckor sen, vi sprang in i varandra på krogen
och jag kommer ihåg att jag tänkte att volymen är för hög, jag orkar inte prata. Jag ville inte
fråga hur det var med honom eftersom jag vet hur omöjligt det är att föra en konversation
samtidigt som musiken pumpar ur högtalarna. Så jag går därifrån utan att säga hej.

Går iväg från honom för allra sista gången.

click on image for source

I want: red hair

2011-11-17T10:01:00.001+02:00

Airen/Ebba Zingmark/Bonnie Wright (Ginny!)/unknown/Emma Stone/Marith Welin-Berger

Click on image for source

Det luktar snö här i krokarna

2011-11-16T21:31:00.001+02:00

Passade på att äventyra mitt liv lite i morse när jag slirade till och från radion utan vinterdäck, hatar att halka omkring med volvon, den är så tung och den verkar gilla att slira, lite som en tonåring som nyss fått körkort. Satte raskt stopp för de fasonerna med hjälp av min pappa, som snällt skruvade på vinterdäcken åt mig medan jag satt i deras hus och drack kaffe och åt pepparkakor. Tur att han har en så hjälpsam dotter I would say.

Dessförinnan upptäckte Smith att han hade bara märkliga jobbuppgifter idag och därför kunde hänga med mig flera timmar! Det var kul, har typ glömt hur han ser ut (så jag passade på att ta lite bilder av honom!) eftersom jag jobbar sex dagar i veckan och han sju så träffas vi typ mest på nätterna, då sover jag kan jag ju upplysa er om. Dessutom har han den oerhört dåliga smaken att vara borta mellan 07.10 och 23.30 så när han kommer hem har jag redan somnat och börjat skapa dregelfläckar omkring mig. Jaja, kul med arbetsmoral och pengar i alla fall. Vi promenerade i stan, fotade, gillade höstljuset, hämtade pass och köttfärssås (...) och lekte med hans nya objektiv. Dessutom jagade vi film till lite gamla kameror men de visade sig vara lite för gamla för att det skulle gå att få tag i.

Så kan det GÅÅ! Annars är allt bra, funderar på att simma den här månaden nu när mitt avanciakort gått ut, det är kul när man är begränsad till typ 3 olika fysiska aktiviteter i hela världen för att alla andra gör för ont för att utöva. Måste skaffa mig muskler!

Gud vilket spännande inlägg. Är jag såhär tråkig verkligen? Kanske borde supa mig redlös innan nästa inlägg, bara för att se om det blir roligare. Eller ta knark, det har jag hört att alla svåra skapargenier gör innan de tar sig för något. (nejnej mamma och pappa, jag skojar bara).

Om nån inte förstod det kan jag ju berätta att jag tagit bild 1 & 4, Smith fotade 2&3 med sin Pentax (av alla märken?!)

you are so far the one who makes me better

2011-11-14T22:17:00.001+02:00

- Ane Brun

1. Ny jobblokal. Jag må vara entusiastisk av naturen men IIIHIHIHI FINFINFINFIN! Kom och köp sushi av oss i morgon, vi har öppet mellan 10.30 och 17.30.

2. Har inte lust att äta mat alls idag, bara godis och kaffe. Kommer få skörbjugg (av en dag..........)

3. Träningshumöret ville verkligen inte infinna sig under kvällens pass, gjorde allt man skulle och gav allt, men mitt huvud var verkligen inte med. Tur att jag inte har elitambitioner (inom... eh.... avanciapass)

4. Fotade i morse! (se ovan)

oily marks appear on walls, where pleasure moments hung before the takeover

2011-11-13T15:04:00.001+02:00

- Imogen Heap

Känns som att inspirationsbristen börjar bli påtaglig när man tittar igenom de foton man tagit den senaste månaden och samtliga är slentrianmässigt fotade från balkongen. Men med tanke på att det händer varje år vid den här tiden har man slutat oroa sig, det kommer alltid tillbaka förr eller senare.

Men i morse sov jag till klockan 2, DET var nice. Har hallucinerat om att få göra det i månader nu men är så van vid att stiga upp klockan halv 7 att det är svårt att sova längre än till nio. I morgon får jag nya arbetsuppgifter, det ska bli så spännande att jag knappt vet vad jag ska ta mig till!

Lördag (och te i mängder!)

2011-11-13T00:13:00.001+02:00

London calling

2011-11-11T09:48:00.001+02:00

Har till min ohejdade förtjusning blivit bjuden till London över nyår, och det ser ut som att vi faktiskt kommer kunna fara ett helt gäng! (Nu kommer min mamma läsa det här och ba "varför får jag alltid höra sånt här via andra?!?!??!?!" men okej. sorry mamma. glömde berätta det sist du var hit.)

Har aldrig varit i England men har längtat i åratal efter att åka dit, så jag ser fram emot det sjukt mycket. Har redan bestämt mig för att jag ska älska allt, oavsett hur sunkigt det må tänkas vara. Igår passade jag på (höhö) att beställa ett pass, eftersom jag är den enda nittonåringen i hela Finland som aldrig haft ett pass förut. Så berest är jag.

Kunde dock konstatera att det på passfotot ser ut som att jag ska bli utvisad ur landet mot min vilja. SÅ himla gullig och glad jag verkar vara!

This way or that way...?

2011-11-08T21:23:00.000+02:00

+ har ätit kryptonitgodisar tills jag fick sår i munnen. Jag älskar kryptoniter!

+ snart kommer Smith hem, då ska vi äta pasta. Kan knappt bestämma mig för vad jag ser fram emot mest!

+ blev underhållen av Madness tidigare idag, oerhört roligt

+ fotade lite analoga bilder tidigare ikväll, snart är första filmrullen full och jag är så nyfiken på om det blivit någon bra bild!

+ det ska ändras om lite på jobbet snart, så nu ägnar vi kvällarna åt att fixa för allt vad vi är värda. Eller... jag typ skrapar tejp och tvättar saker, men de andra bygger och målar!

+ har avocado och grynost i mitt kylskåp, bara vetskapen gör mig halvt lyrisk

+ min pappa gjorde kaviar här om dagen, han, min morfar och en svåger är kaviarmästare. Dreglar bara vid tanken på hur gott det är.

+ massa roliga träningspass den här veckan!

+ har bejakat min materiella sida genom att skaffa lite nya kläder, händer typ en gång i halvåret. Blir lika nöjd varje gång.

+ mina knän verkar glada. Då blir jag också hemskt glad.

- har fortfarande inte fått upp några hyllor på väggarna. Vad är mitt probleeeeeeeeem???

- glömmer hela tiden bort att lämna tillbaka kryckorna till sjukhuset (eller, till gullåsen, haha, där hör jag hemma)

- jag får aldrig hänga med MK! Blir så svårmodig.
- traaasiga nagelband.
- femtonåringar med mopeder och cigaretter som parningsdansar utanför min lägenhet, jag vill lyssna på min musik, inte på en rusande pv!

Jaja. Smiths bild som vanligt. Har inte fotat på ett par veckor så jag har inga nya bilder att visa. Ska bättra mig!

tuesday randoms

2011-11-08T09:57:00.000+02:00

all sources forgotten

Day 25 - A first

2011-11-07T09:41:00.000+02:00

Första gången jag tävlade hoppning alltså. Jag var kanske 14, vägde 34 kg och var nätt och jämt 150 cm över marken. Hästen jag skulle tävla var ett av stallets största varmblod, men hey, jag har alltid gillat före detta travare. De försöker så himla mycket, och även fast de inte alltid vet var de ska lägga benen för att inte snubbla, och kanske egentligen är lite för heta för sitt eget bästa så är de charmiga som få.

I alla fall, jag minns inte vilken klass det var, inte särskilt högt i alla fall, men gud så nervös jag var. Gjorde hästen i ordning och trodde jag skulle svimma, lyssnade på min ridlärares råd och förstod inte ett ord, gick banan och var säker på att jag skulle glömma varenda en ridväg, red fram och glömde hur man får sina små pinnben att rama in ordentligt samt försökte låta bli att krocka i de andra ekipagen.

Allt jag kunde om ridning var vid det laget ett avlägset suddigt minne som jag inte riktigt kunde greppa.

Till slut blev det i alla fall vår tur, hoppade entusiastiskt de tre första hindren (jagkräksjagkräksjagkräks) och trillade sen av någonstans efter det fjärde. Lätt hänt om man är stel som en pinne för att man är så nervös att man inte kan få sitt knäslut att fungera alls när hästen gör en lite för tvär gir.

Faller man av blir man utesluten och det var också vad som skedde, tog min lilla häst och gick grusig av banan. Sen skrattade vi ihjäl oss åt hur det hade sett ut och jag var sjukt stolt över att jag faktiskt vågade delta.

wishlist sunday:

2011-11-06T20:19:00.000+02:00

Enorma fönster, vaser med blommor och gamla trägolv med fina mattor. Eller bara möbler av riktigt trä.

Mera mattor, snitsiga lampor, trevliga sittplatser och ett sovrum fullt med tyg. Gärna massor med plats för kläder. (hahahhaha. Smith skulle få panik om han kom hem och sovrummet var fullt med klänningar och blommiga täcken)

Flera fönster! En snirklig trappa (fast då krävs det en del takhöjd + en våning att gå till....) samt ett badkar. Ska man ha badkaret sådär krävs det nog att man bor utan grannar, eller gillar att blotta sig. Vad som nu tilltalar en mest.

En katt!

all photo sources forgotten

Day 24 - Something that makes you cry

2011-11-06T15:38:00.001+02:00

HAaaaaaaaaaaaaahahahahah. Allt. Mina tårkanaler har varit överaktiva hela mitt liv, jag är inte särskilt ledsen av mig men mina ögon tycks lida av inkontinens. Kan börja gråta av typ vad som helst. Ogillar detta starkt.

I filmväg är nog P.S I love you en klar vinnare. Tror jag bröt ihop typ 2 minuter in i filmen och sen slutade det liksom aldrig. Lät till och med min systers pudel sova i sängen med mig vid det tillfället, och DÅ mina vänner har det gått långt.

Tror annars att jag lipar mest när jag blir besviken på något eller någon. Mig själv exempelvis. Och såklart vid självklara tillfällen, som på begravningar.

imgsc: imgfave

Flickr faves: Snow

2011-11-06T10:43:00.000+02:00

Nu när så gott som alla träd blivit kala börjar jag så smått längta efter snö, vad som helst för att dölja allt det gråbruna som snart kommer ta över.

click on image for source

Sådärja - färdig fisk!

2011-11-04T22:39:00.001+02:00

NU är jag färdigutklädd. Jag är en fisk. Jag förstår att ingen kommer fatta det men så är det i alla fall. Fiskfiskfisk. Min klänning illustrerar fiskfjäll. Snart ska jag åka iväg till Kino och möta upp diverse andra damer.

Såhär ser jag ut:

Smith har fotat.

I min lilla fiskfabriiiiik

2011-11-04T16:45:00.003+02:00

Som jag sa tidigare ägnade Madde och jag gårdagskvällen åt att öva på våra halloween-utklädnader. När jag efter en halvtimme insåg att jag sminkat mig grön i hela ansiktet tyckte jag det kunde vara på plats att messa och förvarna min hårt arbetande man om vad han skulle mötas av när han kom hem.

En fiskflickvän.

Jag tillade dock att middagen faktiskt var på gång, för att liksom vinna lite pluspoäng. Tre minuter senare öppnar jag ugnsluckan och möts då av ett rökmoln värdigt Libyen. Tydligen hade någon annan av mina maträtter kokat över lite sist jag använde ugnen, därför låg det en stor svart sotklump och friterade sig i sin egen rökighet på ugnsbotten. Madde och jag ålar på magen mot dörren och hon konstaterar glatt att "det är ju tur att du inte har någon brandvarnare i alla fall". Ett spontant ELLEEEERRRR??? följde på den.

Förutom att jag inte har en brandvarnare har jag inte heller en fläkt som man kan stänga på och av vid behov, utan den är timerstyrd och fläktar ett par timmar per dag när den tycker är passligt. Alltså fick vi öppna balkongdörren och försöka jaga ut röken den vägen. Turligt nog var det ju hela två grader varmt ute igår så det blev inte alls kallt i vår redan kylslagna lägenhet.

Messade glatt vidare till mannen i fråga "oj hehe kraftig rökutveckling i lägenheten, men vi har alla fönster öppna nu så tills du kommer hem kanske det går att andas igen". Tilläggas bör kanske att det inte var middagen som stod i brand, jag stoppade bara in den i en annan ugn så kunde den tillaga sig där i lugn och ro.

Idag har jag i alla fall gått runt och skrattat nöjt åt vilken fantastisk hemmafru jag är, både fiskfärgad och uppeldad. Rökt fisk liksom. Vem vill inte bo med en sån?

Sen fick jag den här bilden mmsad till mig, och då insåg jag att nä, det är rätt åt honom.

Har man såna där arbetskläder då kan man inte förvänta sig annat än fisksällskap.

Tack MK för den fantastiska bilden. Eller inte?

Turn left turn right, don't make up your mind

2011-11-03T17:53:00.001+02:00

- A friend in London

ph: Smith

Är sjukligt nöjd idag när jag äntligen får gå igen, inte bara för att jag dör av tristess när jag bara ligger på soffan utan att ens få städa (inget man precis saknar i vanliga fall) utan också för att jag verkligen inte behärskar kryckhoppandets ädla konst. Det blev inte precis enklare av att jag egentligen inte fick stöda på någon av benen vilket gjorde (krasch)landningarna ytterst komplicerade.

Hur som helst, idag får jag gå igen och därmed också jobba! Min bror var vänlig nog att ta min sändning den här morgonen också, för eftersom jag är så nojig ville jag ogärna belasta benen innan typ den exakta timmen läkarna sa att jag fick det. Som sagt: nojig.

Efter sushijobbandet har jag lekt med Madde, i morgon ska tydligen Halloweenfirande råda här på ön och därför tänkte vi försöka fixa utklädnader. Madde får som vanligt fixa både sin egen och min.... Helgen verkar inte precis bli sämre av att många av mina studerande kompizzzar har höstlov och därför är hemma! Gillar sånt hemskt mycket.

While the rest of the species is descended from apes, redheads are descended from cats

2011-11-01T18:23:00.000+02:00

- Mark Twain

Min storebror bjöd på middag här om dagen, och vad hittade jag hemma hos honom om inte en hög med gingerkids! Tänk hur det kan bli.

No. I wasn't crying. My eyes just decided to pee.

2011-11-01T15:07:00.000+02:00

Dagens misson ser ut såhär:

Alltså: ligga stilla och inte böja på knäna, eller för all del belasta dem alls. I vanliga fall är jag ganska förtjust i att göra ingenting, men mitt godis är slut nu och jag har inga fler serier att titta på. Madde har i alla fall varit här och lekt med mig och min mamma antydde att hon tänkte dyka upp med bakelser ganska snart. HURRAAA!

Min syster hade den goda smaken att skjutsa hem mig från sjukhuset, sen skrattade hon högt när hon såg mig hoppa upp för trappan med kryckorna, innan hon åkte avslutade hon med "jag skulle nog ligga stilla där om jag var du, det såg inte SÅ bra ut när du använde kryckorna".

Heja knäna

2011-11-01T09:33:00.002+02:00

imgsc: forgotten (misfits)

Ska alldeles strax traska iväg till sjukhuset, växlar mellan att tycka "ÄÄÄH det är inte så farligt" och att mentalt bita ner mina naglar till icke existerande. Turligt nog har jag utrustats med ett knippe barnvakter som ska hålla mig sällskap när jag kommer hem igen, tills dess ska jag glida omkring i min lånade pepp-tröja och se ut som Iwan Rheon ovan (haha säkert. ser ut som en rädd kaninbebis som vanligt.)

Ljuva frukost

2011-10-31T09:54:00.002+02:00

imgsc: imgfave

Kanske det börjar bli dags att diska när man får lov att dricka sin frukostjuice ur vinglas? Innan dess ska jag i alla fall jobba, det är roligare!

And I may be foolish to fall as I do

2011-10-30T18:58:00.001+02:00

- Ben Howard

Söndag idag och jag har inte lagt många strån i kors. Försöker mest förbereda mig mentalt inför den kommande veckans sjukhuskavalkad, med varierande framgång bör tilläggas. För tillfället känns det riktigt bra men för någon timme sen var jag mer än lovligt nervös inför att folk ska hålla på och gräva i mina knän. Förvisso är det inget jag inte gjort förut men det är en klen tröst just nu.

Jag borde ta tag i hundra kilo tvätt, lika mycket disk samt diverse damm-monster istället så jag får något annat att fundera på. Men NÄÄÄ.

ph: Smith

Nämen lördag!

2011-10-29T21:30:00.000+03:00

Nästa mission: AAAUS! Inflyttnings/födelsedagsfest på schemat! Bra, lovar att gnälla i morgon när jag känner mig sliten och trött. Perfekt. Hoppas att alla har en eminent kväll!

Unga Band 2011

2011-10-29T15:25:00.000+03:00

Ålands ungdomsförbund anordnade igår Unga Band, detta ägde rum på Uncan, och innefattade förutom arrangörer, sponsorer och ett gäng begåvade musiker även en jury. Det är där jag (och 4 andra) kommer in i bilden.

Julanda och undertecknad chockerade både oss själva och alla andra med att komma i sjukligt god tid (1 ½ timme innan hela ståhejet satte igång) för att strax därefter lämna platsen och bege oss på en liten roadtrip till Dinos där vi beundrade deras Halloweendekorationer och hälsade på Lizette. Allt detta medan Kjell (eminent ungdomsledare) stod kvar på Uncan och svettandes tittade på klockan och (förmodar jag) bad till alla gudar om att vi skulle återvända i tid. Vilket vi också gjorde!

Att hålla till på Uncan visade sig vara ett utmärkt idé, hela tillställningen kändes väldigt proffsig och både banden och publiken levererade på ett närmast oklanderligt vis. I år fick vi i juryn en fet soffa att sitta i och mycket godis att häva i oss, något som uppskattades väldigt mycket.

När alla uppträtt färdigt drog vi (Julanda Lindholm, Fredrik Granlund, Thomas Hartvik, herr Olle samt undertecknad) oss tillbaka till ett hemligt rum där vi, efter en del hårda ord riktade både hit och dit, slutligen kunde enas om vilka som skulle få tituleras etta, tvåa och trea. (Svårt att argumentera mot Julanda som så gott som är färdigt utbildad åklagare redan kanske bör tilläggas).

Trassel kom etta, Bucktramp tvåa, Exist to Exit etta och the Pringles vann publikens val. Dessutom fick Permafrost ett hedersomnämnande. Mycket bra kväll!

ph 1: Jordi Perdigó/Ålandstidningen
ph 2: Fredrik Törnroos/Nya Åland

Morgonstund har gröt i mund

2011-10-27T09:49:00.003+03:00

I morse när vi vaknade levde både Smith och jag, detta trots att vi igår åt enorma mängder svampsås, som kanske var gjord på spindelskivling, kanske på höstkantareller. God var den i alla fall, ser fram emot att äta mer till lunch då jag haft en fattig liten smörgås två dagar i rad nu. Igår när jag skulle micra den för att den skulle bli lite aptitligare förvandlades skinkskivan till en äcklig liten hudflaga så det fick bli bröd med bröd.

Igår var det så tät dimma när jag åkte på jobb att jag ett tag trodde jag skulle tvingas ringa till cheferna och förklara att jag hamnat i Narnia och inte skulle kunna hitta tillbaka på ett par dagar. Turligt nog slapp jag undan med blotta förskräckelsen.

Jag och brorsonen Vidar här om dagen, han är näst yngst om jag räknat rätt. Ett annat syskonbarn fyllde 12 igår (grattis Astrid!). Man får ju ålderskris för mindre. Smith fotade för övrigt, så inte min bild.

NUU ska jag susa iväg på jobb igen! Testar ett nytt grepp idag, fyra stickade tröjor istället för nio tunna. Hoppas på att det här ska vara varmare.

Azlan

2011-10-25T22:44:00.000+03:00

Min brors nya kattunge är ju ungefär den gulligaste ullboll jag sett på år och dagar. Jag vill HAAAAAAAA honom.

Måndag

2011-10-24T10:00:00.003+03:00

phsc: Lolita

Bekämpar veckans kanske mest bespottade morgon genom att dricka varm choklad med grädde till frukost. Säkert supernyttigt. Gott om inte annat!

And we're standing side by side/As your shadow crosses mine

2011-10-23T16:59:00.003+03:00

imgsc: weheartit

Brukar aldrig bry mig om att titta på musikvideos, men jag läste en kommentar om Rihannas nya We Found Love där videon kallades för "en pillertrillande, pupillutvidgande historia i en grådaskig pundarlya." varpå jag genast måste undersöka saken, främst för att jag tycker Rihanna är c00l. Väldigt spännande video! Det tycker jag antagligen bara för att jag själv har noll erfarenhet av knark och destruktiva förhållanden utan glatt kan romantisera det hela och spana på Rihanna samtidigt, och lite för att jag gillar ljuset och känslan i videon, mina fotofingrar kliar.

Get over your hill and see what you find there

2011-10-23T15:50:00.000+03:00

- Mumford & Sons

Igår efter jobbet begav jag mig iväg för att jaga ylle-underställ, kängor och nytt puder. Underställsaffären hade stängt och kängaffären hade slut på den sort jag ville ha, så det blev inget av med det, får fortsätta använda nio tröjor och tre byxor ett tag till bara. I sminkaffären ägnade jag och en väldigt trevlig dam ungefär 20 minuter åt att jämföra alla puderfärger som fanns för att hitta samma sort som mitt existerande, jättesvårt när en sån där burk räcker i över ett år och de hinner ändra designen på burkarna tre gånger på den tiden. När vi till sist enades om vilket som var rätt hade jag smink i hela ansiktet och lätt panik, känner mig alltid klibbig och ful när jag har puder överallt. Speciellt då jag råkade pröva det mest gultonade de hade..... heheheee.

Jag och alla mina klädlager jobbar glatt, fast när MK dök upp här om dagen och överraskningsfotade verkar det mest som att jag ville vara gangster.

På kvällen hade jag och tjejerna från min högstadieklass reunionmiddag på Dinos, det var superkul! Vilket faktiskt förvånade oss alla en smula eftersom vi i princip umgåtts mer än att vi sagt hej på krogen de tre senaste åren.

I äkta hemmafruanda har jag nu ägnat en timme åt att städa köket och krossa bladlöss. Jag hatar bladlöss. Om ett par timmar är det meningen att vi ska åka till Smiths morfar och dricka födelsedagskaffe för hans lillebror. I övrigt funderar jag på att söka till någon skola i Göteborg i vår, fast jag ändrar mig angående nästa års planer en gång i veckan så vi får väl se var det egentligen slutar. Det blir säkert bra oavsett.

Citroner och indiekräk

2011-10-21T22:24:00.000+03:00

Den senaste tiden har jag pendlat mellan inåtvänd bitterhet ("den-här-förkylningen-kommer-aldrig-ge-med-sig-jag-kommer-kvävas-av-mitt-eget-snor-i-sömnen, som-en-alkoholist-fast-offer-för-mitt-eget-bristande-immunförsvar, ack-grymma-öde") och svårslagen munterhet.

Det förstnämnda beror nog mest på min egen inställning, och det sistnämnda har fått mycket hjälp av det faktum att jag fotat med Nayab (som kom hem till Åland för självstudier en vecka, utmärkt fotoutbildning), har invigt mitt träningskort med MK (jag gillar det! Helt sjukt, trodde jag inte om min lata sparriskropp), lagat lemoncurd (åh som jag älskar det, älskarrrr), bakat en kladdkaka (MMM!!) och fått lägenheten invarderad av indiekräken (<3<3<3).

En mörk vardagkväll i oktober kan inte bli annat än fantastiskt rolig när Nayab, Amanda, Lio, MK och Madde dyker upp för att äta kladdkaka och titta på psykadeliska barnprogram, dokumentärer om äppelpaj och Bear Grylls.

Idag är det fredag och jag tänker vara HEMMAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA. Skönt.

so she throws him at the wall and kisses burn like fire

2011-10-18T19:27:00.002+03:00

- Hurts

click in image for source

Har varit förkyld i långt över en vecka nu, men ribban för att stanna hemma från jobbet är betydligt högre än den var när det kom till att stanna hemma från skolan. Så jag har jobbat på i alla fall, och jag har av någon anledning begåvats med så roliga kunder att det alltid brukar bli lite bättre när de dyker upp för att handla. Men idag gav jag upp och fick åka hem efter två timmar för jag hade feber och var allmänt klen, sen sov jag tills det blev dag, fick frukost serverad vid soffan och spenderade resten av dagen under en filt där jag ätit saker som lär vara bra mot förkylningar.

Och NU känner jag mig bättre än på länge! Hoppas att jag blir frisk på riktigt nu, hur som helst verkar det som att jag kommer vara arbetsför och pigg i morgon, det ser jag fram emot.

Natalia Vodianova

2011-10-18T18:33:00.000+03:00

sources: here, here & here

when hell freezes over

2011-10-17T19:59:00.002+03:00

Idag har jag, världens minst aktiva sparris, cyklat till Avancia och köpt medlemskort och tankat det med en månads träningar. Trodde aldrig den här dagen skulle komma (inte MK heller om man ska tro hennes skeptiska tonfall när jag ringde och berättade om mitt tilltag).

Sist jag "tränade" frivilligt var alltså under Malins och Marias gymnasiegymnastik-timmar som tog slut i april, och den tiden ägnade jag mest åt att hoppa på studsmatta och försöka förstå Malins instruktioner angående hur jag skulle få mina krumbukter att se mindre skrattretande ut. Räckte dock gott och väl till för att ge mig träningsvärk, ungefär där ligger min nivå. Är lite rädd för att tappa vikt men är mer rädd för att mina leder ska bli ännu sämre av att aldrig röra sig så det fick bli såhär. MÅSTE ANVÄNDA KORTET FLITIGT FÖR DET VAR DYRT, VIKTIGT. (ärnervösjagharaldrigtränathjälp)

För övrigt fikade jag med min mamma idag, och fick mat. Strålande strålande!

uppdate: På tal om reaktioner så sa min syster följande när jag berättade att jag köpt träningskort "Har DU???????????? Vänta jag måste klättra upp på bordet och rita ett kors i taket."

Day 23 - Something that makes you feel better

2011-10-16T21:04:00.000+03:00

Den här är lätt.

+ Mina vänner, speciellt MK och Madde som är mästare på att hitta på fina överraskningar och annat för att muntra upp en.

+ En enorm kopp te (helst chai) och helst sittandes under en filt medan man tittar på ösregn och stormbyar. Klichéartat men ändock sant. Att titta på blixtar är också väldigt roligt men det är liksom svårt att ordna bara sådär för att man känner sig nere.

+ Att vara på stugan, MMMM, vill dit igen snart.

+ Ridning och alla fina hästar, gud vad jag saknar det. Drömmer om min ridlärare typ en gång i veckan, helt sjukt, borde verkligen ringa henne.

+ Sovmornar, jag älskar att sova.

+ Att fota och pilla med bilder, det är perfekt distraktion från jobbiga tankar.

+ Smith, han är expert på att lukta sig till när jag ens är lite ledsen och har ett helt uppslagsverk med roliga saker att hitta på för att göra mig glad.

+ Att skriva, fast såna texter lägger jag nästan aldrig upp här för det känns för awkward.

+ PROMENADER!!! Kul att jag aldrig promenerar trots detta...

Val/ivägochrösta

2011-10-16T19:09:00.002+03:00

Nu är det dags att ge sig av till vallokalen och rösta. Alla ålänningar marsch!

Kul att jag fick tillbaka min hembygdsrätt tillslut, nån hade ju råkat slarva bort den lite när valsedlarna skickades ut. Inte helt okej. Nu är det i alla fall löst och jag ska iväg och utöva lite demokratiska rättigheter. Gäller att passa på när man har turen att vara född i Finland.

sextonde oktober

2011-10-16T15:50:00.001+03:00

imgsc: weheartit

oh, hi.

plz do tell

2011-10-15T18:48:00.000+03:00

img sc: Julia

Alltså. Det är ju halloween snart. Jag vet inte vad jag ska klä ut mig till???? I vanliga fall struntar jag alltid i det bara för att jag inte kan komma på något. Men det här året vill jag faktiskt vara med!

Saker jag inte tänker vara:

slutty kitten

slutty nurse

slutty school girl

slutty pumpkin

slutty devil

slutty police

Waste away the days

2011-10-15T16:43:00.000+03:00

ph: Smith.

Såhär ser jag ut när jag klappar höns tydligen.

Mat och sällskap är ju en ultimat kombination. Därför var jag ohejdat nöjt i torsdags när jag låg och badade i mina egna snorpapper och mk plötsligt dök upp med glass och kladdkaka. Efter en timme eller så förärade även Madde oss med ett besök! Roligt roligt roligt. Faktiskt så roligt att vi igår hade tacokväll innan de andra två sprättade iväg sig till krogen. Jag och förkylningen stannade dock hemma i allsköns ro.

Inatt drömde jag en mardröm om att kassan på mitt jobb blev stulen och då vaknade jag som vanligt med panik. När jag nån gång drömmer mardrömmar handlar det i nio fall av tio om sånt där, aldrig om mördare eller varulvar. I studentprovstider hörde det ju till vanligheterna att man drömde att man försov sig ett dygn eller två och därmed missade provet och fick vänta tills nästa år med att skriva det. Ångesten då var svårslagen.

There is something in October sets the gypsy blood astir

2011-10-13T09:05:00.000+03:00

- William Bliss

ph: Smith

Tänka sig, i morse (när väckarklockan skrek åt mig för fjärde gången) var jag inte bara på klart bättre humör än i gårdagens emo-inlägg, jag var också betydligt sjukare. Har inte tagit mig till apoteket och införskaffat någon som helst form av förkylningsutrustning sen jag flyttade hemifrån, däremot har Smith en förkärlek för (till?) konstiga saker, och efter att ha undersökt diverse skåp hittade jag ett mynta-te som luktar ungefär lika starkt som den där vicks-salvan man alltid smörjer in förkylda barn med. Det tog jag nöjt med mig på jobb, hjälpte inte ett dugg men däremot var det gott! Inte helt fel det heller.

Ser ut som att det kan tänkas bli oväder idag, hoppas nästan det.

Look up and get lost

2011-10-12T19:51:00.001+03:00

Är ingen charmerande person idag. Vet att jag kommer ta första bästa ursäkt till att ta lip och håller mig därför långt borta från youtube och Mufasas död. Är gnällig och sjuk och raderade just halva det här inlägget för att det var så pinsamt pessimistiskt. Hatar när jag gnäller och hatar att jag gör det mycket oftare än jag vill. Det mesta är ju superbra, egentligen.

Ska snart suga i mig lite te och låtsas att man blir frisk av det. Har tänt ljus och suttit och tittat ut genom fönstret på alla kajor som flyger omkring, sånt gillar jag.

Men jag blir arg av att det är så kallt att mina leder tar semester och slutar samarbeta med mig.

Gnällgnällgnäll.

Frostnatt och fullmåne

2011-10-12T00:32:00.001+03:00

imgsc: imgfave

Klara färdiga gå/Fredag lördag söndag

2011-10-10T19:46:00.000+03:00

Oktoberstormar och kraftiga höstregn är nästan lika omtyckt som knallgula blad och solsken just nu, vi får väl se hur det låter om ett par veckor när det inte erbjuds något solljus längre. Då sitter jag här och lipar över att det är mörkt och vått och kallt. Men nu tar jag bara på mig mitt värsta me-gusta-face oavsett väderlek.

En synnerligen trevlig helg har det i alla fall varit (säger tant Frida 87 år med knarrig stämma). Axel och Gustaf kom hem i torsdags så helgen påbörjades tillsammans med dem och MK hemma i lägenheten, vi tittade på sjuka barnprogram och hängde precis som innan alla flyttade. Efter ett tag begav jag och och min ljuva brunett (MK alltså) oss iväg för att titta på Annas och Kims nya lägenhet tillsammans med Madde. SÅ FIN!!!

En halvtimme innan vi skulle bege oss ut på krog dök allas vår solstråle Solle upp, lyckan var enorm. Vi bestämde oss snart för att springa till Kino, passande nog hade hälften glömt sina telefoner efter sig så man fick återvända en och en för att hämta dem. På Kino fanns inte bara alla möjliga jag gillar utan även vårt tidigare partysällskap, ganska nöjt sörplandes på en varsin whiskey. Superäckligt om ni frågar mig, jag gillar drinkar som smakar citronläsk (vilket Fredrica också lagade åt mig), men de var ju oförskämt nöjda så ingen skada skedd där inte. Tyvärr var kameran hemma så jag har nästan inga bilder av någon alls.

Då både jag och min man jobbar på lördagar så promenerade vi hem förhållandevis tidigt. Förutom att ägna lördagen åt att jobba skjutsade vi två syskonbarn från ett kalas, klättrade i utkikstorn, åkte till en åker (he-he) och köpte en halloweenpumpa, pantade burkar för 12€ samt köpte godis för samma summa. Igår var det städfest hela dagen, dessutom fick vi lite blommor av min mamma så nu ser det både rent och trevligt ut i lägenheten.

bild1: jag under ett utkikstorn, Smiths foto / bild2: pumpan på balkongen, min bild

Jappjapp, fall någon nu hade längtat efter en timme-för-timme-rapport från helgen fick ni den där.

En bebis sömnbehov

2011-10-05T20:06:00.000+03:00

HUUUUUR ska jag kunna låta bli att somna??? Är så sovsugen. Lovade Smith att inte somna (den här kvällen också) medan han är på jobb. Jag är tydligen jobbig att väcka när jag väl somnat, har jag hört från de stackare som försökt. Mk brukar slå liv i mig, och andra bär runt på mig och placerar ut mig på olika ställen i förhoppning om att jag ska återvända från de hjärndöda. Funkar ibland. Många är kallade men få är utvalda, så att säga. Dessutom har empirisk forskning, utförd av undertecknad, visat att jag inte alls blir piggare av att sova hela kvällarna. Tycker det är hopplöst att stiga upp innan absolut sista väcknings-deadline på morgonen oavsett. (Men lätt värt att sluta tidigare på dagarna, det är roligt!)

Köpte i alla fall nya pennor och ett skissblock idag! Tappade bort allt mitt material när jag flyttade så idag gick jag och köpte nytt. Kolkritor, blyerts och skisspapper för blott 10€, kap! Ligger för tillfället på golvet i min filtkoja och ritar, har någon form av förhoppning om att det hårda golvet i kombination med tecknandet ska hålla mig vaken. Men vågar inte låta mig invaggas i falsk trygghet än för då är det kört, och innan jag vet ordet av är det i morgon.

Dessutom fick jag för mig att se ut som Mimmi Pigg idag (och tar poserbilder av mig själv och håret i fråga, hu), fast jag verkligen inte gillar henne. Men bara jag håller mig vaken så är all good!

Day 22 - Something that upsets you

2011-10-04T00:50:00.000+03:00

Barn (och folk i allmänhet) som rycker vingarna av djur eller torterar dem "på skoj". Brist på demokrati och jämställdhet samt när ingredienser som behövs till min matlagning är slut. Eller när jag inte har några rena kläder alls.

Blir helt vansinnigt fruktansvärt jag-ska-bita-dig-det-hårdaste-jag-kan-upprörd när någon håller fast mig också.

Day 21 - Another moment

2011-10-02T21:28:00.002+03:00

Det är i snöigt och så kallt som det bara är i början av januari. Så kallt att vi blivit innefrusna, det går inga båtar som kan ta oss hem eftersom de kan inte bryta sig igenom isen och fram till oss. Men det gör inget, vi klarar oss bra ändå, min lillebror och jag åker pulka i bergen så länge vi kan innan ansiktet blir köldskadat, vittjar saxarna i fjälen och knuffar varandra i snöhögar med huvudet före. Pappa stiger upp vid fem på morgonen för att elda i spisarna och bär in famn efter famn med ved för att hålla oss varma, till middag grillar vi korv eller så bjuder vår mormor på middag.

På kvällen traskar vi som vanligt iväg mot våra morföräldrars hus, efter att ha bylsat på oss vad som känns som femton lager kläder. Fullmånen lyser upp vägen framför och kastar hotfulla skuggor kring de kala träden, skuggor som antyderatt det kan tänkas finnas varulvar eller annat farligt i faggorna, jag och Henke gör som vanligt vårt bästa för att skrämma livet ur varandra. Mot slutet av vandringen springer vi skrikande ikapp mot det värmande ljuset på farstubron, på himlen lyser tusentals stjärnor och snön virvlar runt fötterna på oss.

Kvällens mål är att spela poker om tändstickor, Henke och jag tar det såklart på blodigt allvar medan vår pappa helt tappar greppet som saker och ting, eller i alla fall låtsas han det, och lånar tändstickor så att han blir skuldsatt upp över öronen. Vår morfar tänker taktiskt och blinkar hårt bakom glasögonen för att inte ge bort fel kort, medan mormodern i fråga tjoar att "herrejööööössus vilka bra kort jag har fått, bara kungar och ess!" oavsett hur många dåliga kort hon har på hand. Så håller vi på ett par timmar varje kväll, tills tändstickorna vandrat många varv runt bordet och vår mormors praliner tagit slut för kvällen.

Samma procedur upprepas ända tills en vecka efter att jullovet tagit slut och skolan börjat igen, då har isen slutligen blivit såpass att det går att ta sig hem till stan.

ph: Tagna på stugan 2009, inte vid samma tillfälle som vi satt fast där

Oktober inleds med solrosor och sommarvärme

2011-10-01T22:58:00.000+03:00

Inspiration: Nirrimi Hakanson

2011-09-29T22:28:00.001+03:00

Nirrimi Hakanson är en Australiensk fotograf som beskriver sig själv som "a teenage gypsy with a camera in my hands and the entire world at my feet.". Hon är en av mina absoluta favoritfotografer och jag blir så inspirerad av henne att jag bara vill springa runt med min kamera dygnet runt. När hon var 17 (!!) flögs hon till New York för att fota åt Diesel, och sen dess har hon inte precis tacklat av.

Alla foton nedan är alltså fotade av Nirrimi / all photos below by Nirrimi Hakason

Förutom att jag aldrig vill sluta titta på hennes bilder så bara älskar jag hennes texter, hon skriver så fängslande att jag blir alldeles till mig. Läs tex den här om hennes (något kaotiska) artonårsdag.

Nirrimis blogg och hemsida

Återigen: Alla bilder i det här inlägget tillhör Nirrimi /all photos belongs to Nirrimi

Längtar

2011-09-28T08:01:00.000+03:00

Jag saknar Angelica, Peter och alla deras djur, jag saknar Göteborg och jag saknar mina fåglar såpass mycket att jag blir riktigt gråtmild när en kaja hoppar förbi och tigger mat (och det händer inte precis sällan). Nästa gång jag har ledigt längre än en dag i sträck ska jag försöka ta mig till västkusten och Angelica i alla fall.

ovan är Lizette i utevoljären min pappa byggde åt dem så de också skulle kunna vara på stugan.

Och jag drömmer drömmar om att alla försvinner, en efter en

2011-09-26T20:21:00.000+03:00

- Melissa Horn

Ohooo man tackar/objektivporr

2011-09-26T00:32:00.000+03:00

Som jag nämnde tidigare fyllde mamma år igår och därför bjöd hon på fyra sorters tårtor och äppelkaka. Hopplöst gott som vanligt, älskar tårta. Något som var om möjligt ännu bättre var att hon och jag inventerade en garderob varpå hon gav bort/lånade ut följande objektiv åt oss. ett 300mm, ett 135mm, ett 58mm och ett 29mm + praktican och tillhörande 50mm 1.8 (exakt samma som jag har på min Canon för övrigt). IIIHIHI.

Såklart passar de inte på varken min Canon eller Smiths Pentax, men ett par av dem hör till Praktican (den analoga kameran längst till höger) och den har jag tänkt köpa film till i morgon! Om man anstränger sig lite ska det dessutom gå att hitta adaptrar till de flesta av objektiven så de går att fästa på våra kameror. Det vore lite för bra för att vara sant. Om inte annat så är de snygga och man kan freelensa med dem oavsett. Taacktacktacktack säger jag bara.

Dessutom fick jag världens mest retro objektivväska som har röd insida, lite Louboutin-skor över den.

Hönapöna/brutalt överfallen

2011-09-24T23:40:00.000+03:00

Var som sagt och kalasade hem till mamma idag, då måste jag ju givetvis även gå och pussa lite på hönsen. Tyckte väldigt synd om Etty (ovan) för de blev anfallna av en sparvhök här om dagen (alla överlevde mirakulöst nog) men vissa har lite småskråmor. Etty har tex ont i foten.

ph: Smith /gif av mig

Objektivorgie

2011-09-24T17:58:00.001+03:00

Efter jobbet igår lyckades jag göra nästan alla grejer jag skjutit upp hela veckan, jag ska bara ringa något samtal till så är allt jobbigt gjort. Mötte upp Smith utanför hans jobb och sen gick vi till Emmaus för att spana lite, där hittade vi ett Pentax objektiv för 10€, inte samma märke som min kamera (otur för mig) men däremot passade det hans kamera perfekt. Efter ett par timmars skruvande och oljande fungerade det dessutom problemfritt. Det är så fint så fint, 30 år gammalt så bilderna blir rätt trevliga. Såhär såg det ut när Smith prövade det på balkongen igår:

Som att inte det var nice nog åkte vi på födelsedagskalas till min mamma idag, där letade hon och jag igenom några garderober och hittade hennes gamla Praktika, alltså kameran hon använde när hon tog den här bilden:

Den fick jag ta med hem, dessutom (!!!) fick vi med oss 4 gamla objektiv som fungerar perfekt, de är gamla och tunga och jag blir helt till mig av att titta på dem, ska visa sen! Ingen av dem passar till våra digitala systemkameror men de går att använda ändå om man är lite klurig, dessutom går det att köpa adaptrar/ringar åt dem så de faktiskt går att skruva fast. Om inte annat passar två av dem på Praktikan.

Kameraporr!

ph1: Smith ph2: min mamma